Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Thor ge ir, lagman i Vermland, alt ”öfverse, råda, förbättra
”och till en lydelse och öfverensslämroelse bringa de serskilla
lagsagornas lagar.” Efter uttänkt och genomfördt arbete framlade
förenämnde Lagmän det fullbordade lagverket på ett herremöte i
Örebro år 1347. Men del skedde, atl fem kaniker eller
domherrar, en af Upsala, en af Linköpings, en af Streognäs, en af
Vesterås och en af Vexiö stift på sina biskopars och kapitels
vägnar först hos Lagmännen och sedan inför Konungen sjelf inlade
silt jåf mol den nya lagen, förbehållande kyrkan och
presterska-pet deras i slöd af den kanoniska rätten och kyrkomötens beslut
af Påfvar, Konungar och Furstar dem förunnade och för dem fast*
stälda fri- och rättigheter, så att allt, hvad i strid dermed kunde i
den nya lagen vara stadgadt, borde underkastas biskoparnes räfst
och ompröfvande. Det synes, att de lill det nya lagverkets
utarbetande utsedda männen icke hade på lika sätt, som skedde
vid Uplandslagens öfverseende (378), kallat till samrådande
dervid någon af de andliga fäderna. Derifrån kom farhågan hos
kyrkans fäder och motståndet från deras sida. Detta år åfven
orsaken, att denna Landslag saknar en allmän, för hela riket
gällande kyrkobalk (till följd hvaraf hvart landskap för sig i k
yrkosa ker följde sin vid landskapets gamla lag fogade kyrkobalk), och
derföre icke heller finnes hafva varit försedd med konglig
stadfå-stelse. Men gillad och antagen af de verldsliga stånden, har
Magnus Erikssons landslag, vanligen kallad Medel-lagen, varit
lyst (kungjord och påbuden) att gälla i verldsliga mål, såsom
både Konungens bref och andra handlingar gifva vid band, ocb
hvilket åfven bekräftas af de talrika afskrifter, som af densamma
funnits och ånnu finnas.
460* Af de grundsatser, som i denna lag framträda,
visar sig, huru med samhällets framåtskridande Svenska
statsrätten fortbildat sig på grund och till följd af de nästföregående
tidernas hvälfuingar och erfarenheter. Konungabalken i den nya
lagen stadgar: ”Öfver allt Sverike eger ej konungslig krona båra
”eller Konung vara utan En. Konung år väljande och ej årfvande.
”Han skall tagas af inrikes föddom och helst af konungasonora,
”om de äro lill. På utsatt dag skola Lagmännen, hvar af sin
”lagsaga med tolf vittra och snälla mån, valda med samtycke af
”alla i lagsagan bofasta mån, infinna sig vid Mora-ting, att
Konung välja. Försla rösten eger Uplands-lagmannen jemte de,
”som med honom nämnda voro, sedan de öfriga Lagmännen (nu
”äfven Vermlands och Ölands, hvilka icke förekomma i
Landskaps-”lagarne) hvar i sin ordning. Hvilken af dessa alla Lagmäns och
”tillnämnda landskapsmåns röster eller af de flestes blefve till
”Konung vald, honom skulle samtliga Lagmännen lill Konung
”döma. På samma dag och ställe eger Konungen allom inrikes
”boende sio trohetsed svärja.” Den ed, Konungen aflade, inne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
