Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inbyggare lika gillande lag, sammanenas ocb sluta sig fastare och
oskiljaktigare tillsamman de fordomtima livar för sig efter egen
lag styrda ocb *åsom ett helt för sig bestående landskapen, af
hvilket forntida förhållaude en qvarlefva visserligen ånnu långe
återfinnes i den fortbestående Eriksgatan, roen hvilken dock allt mer
förlorar sin ursprungliga betydelse. Magnus Erikssons landslag
sa-soin del sista, stora stegel till stammarnes eller landskapens
lag-bundna sammanslutande lill elt fastare, gemensamt helt har deraf
en stor betydelse, och ej mindre genom den i samma lag
om-hugsamt iakttagna fortbildning af råltsförfatiningen. Magnus åfven
sträck le sin omsorg till utfärdande af en allmän Stadslag, som,
grundad på den gamla Biårköarällen med åtskilliga från den
Löh-ska stadsråilen hemtade lillågg, var besiåmd atl gålla för alla
ståder och köpingar i riket*); han likaledes förnyade och
stadfft-stade G ot i lands stadslag, h var jemte han föronlnade, au
Visby skalle hafva tvenne lagböcker, en på Gntiska (Gottlåndska)
och en på Tyska (emedan många af stadcos borgerskap voro Tyskar),
men båda af elt sinne och en rålt öfverallt, så alt om en ny rått
stadgades, skulle densamma i båda lagböckerna tik|)ydande
inskrif-vas. Och emedan han svurit att styrka råtlvisa och sanning ocb
frålsa sin allmoge för vrångvisa mån, roen han vid ulöfvandet af
sin konungamakt sjelf icke alllid kunde närvara att döma
konungsdom, stadgade och förordnade han år 1344 samt lät efter inhem*
tadt rid och med bifall af sina rådgifvare de följande åren åfven
ser sk illa bref derom uigå till landskapen, att tolf af Kooungeo
och landskapsmånnen valda och utnåmnde mån inom hvarje
lagsaga skulle vid alla inom lagsagans htindaren eller hårad
förekommande mål och saker hafva akt på atl sanning utleta och
uppenbara, och med ed å helgedomar Konungen det lofva och
svårja, alt samvetsgrant lag skipa öfver dem, som bröto mot
konungslig rått och de af Konungen lill skydd.vide af allmogens
frid gifna stadgar. Hvilken dessa tolf eller sju af dera fälde,
”lian skulle vara fåld under Kooungens räfst med hand och hals,
”eftersom brottet var lill;” hvilken de åter vårjade (förklarade
skuldfri), densamme skulle värjd vara för Konungens dom. Denna
nårand, kallad Konungsnåmnd, skulle sammanträda minst
tvenne gånger om året, når och hvar dem tycktes, atl såmjas oni
vårjande eller fållande, och för Konungen eller dem, som hans
dom hade, genom hemliga bud skyndsammast uppgifva alla dem,
som de ftlde. Konungen lofvar, att för all skada och fara, hvari
de för dessa mål kunde komma, vårja dem och så upptaga det,
*) Denna stadslag utgafs först år lfil8, men delta skedde med de
tillsatser och Bndringnr, som tillkommit efter Magnus Erikssons
tid; ursprungliga beskaffenheten således af den utaf Magnus
Eriksson utfärdad* stadslag eller byarkolagk, såsom den synes varit
kallad, år Mana icke utredd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
