Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förpantningsrätt derigenom, att rättigheten till åteiiösen var
förbehållen så vål de Holsteinska Grefvarne som åfven Danska
kronan. Skåningaroe hade visserligen, då de ej sågo annan hjelp
för sig att komma från det förtryck, hvarunder de suckade,
kastat sig i Sveriges armar och hyllat Svea-konungen; men Danska
kronan hade derföre icke fråntrådt sin egande rått till landet.
Under sådana förhållanden vånde sig Magnus till Romerska Stolen,
framstålde, huru Skånes prelater, adel och menighet underkastat
sig honom, och han lill de tyranner, som innehade landet med
dess fåslen, i lösen för detsamma utbetalt en dryg summa;
anförde vidare, huru Skåne var dörren ocb nyckeln till bans riken
samt beständiga krigsoroligheler derifrån voro atl befara, om
landskapet fölle i fremmande händer, derföre och på den grnnd, att
Danska riket vore skatlskyldigt upder den helige Pelri stol, och
han, Magnus, förbuode sig, all erlägga lika skatt med de
förutvarande rättrogna Danska konungarne, anhåller lian för sig, sina
arfvingar och efterträdare om Heliga Stolens sladfästelse å den af
honom på förbemålle sålt förvårfvade besittning af Skåne,
äfvensom å hvad han framdeles kunde komma atl eröfra af Danska
riket från dess förtryckare. Men Påfven till svar härpå förklarar,
att någon sådan stadfåstelse kunde af den Heliga Stolen icke
gifvas, emedan efter dess i verldsliga mål antagna råltssed en
noggrann undersökning af förhållandena först måste föregå och alla
de höras, hvilka saken på något sått anginge. Man ser, atl
Magnus hade i sinnet eller gjorde sig hopp om vidare eröfringar
i Danmark. Tillståndet i delta rike var åfven sådant, att det
kuode gifva utsigler derlill. Christofer II slutade utan land och
rike sina dagar i elände på Nyköpings slott på Falsler år 1332;
samma år afled hans äldsta son Erik af de sår, han i ett
föregående slag hade erhållit; Chrislofers andra son Otto satt fången
på Segebergs slott, och Valdemar, den tredje och yngsta af
Chrislofers söner, uppehöll sig landsflyktig vid Tyska Kejsarens
hof. Danmark, konungalöst, befaon sig i etl tillstånd af
npplös-ning. De Holsteinska Grefvarne, Johan den Milde och Gerhard
III, innehade de förnämsta delarne af landet. Den mäktigaste och
fruktansvärdaste var Grefve Gerhard. Han herrskade med
vålds-kraft, men föll omsider ett offer för en Julländsk adelsman. Da
kom Valdemar, Chrislofers yngsta son, tillbaka från Tyskland och
blef på Viborgs landsting i Juli månad år 1340 erkänd och
hyllad som Konung. Men det var icke mycket, han hade att råda
öfver. Jutland med flera af de Danska öarne och åfven borgar
på Seland voro pantförskrifna lill de Holsteinska Gefvarne (Johan
den Milde och GrefveGerhards söner); Slesvig innehades af
Hertig Valdemar, som härstammade från Konung Abel, Konung
Valdemar ll:s son, och Skåne med Bleking, Halland och Hven hade
underkastat sig Sverige. Vid samma tid Valdemar kom iler lill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
