- Project Runeberg -  Sveriges historia i sammandrag / Andra delen. Medeltiden /
571

(1857-1860) [MARC] Author: Anders Magnus Strinnholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Danmark och blef tagen till Konung, utfärdade Magnus
ytterligare ett högtidligt stadfåstelsebref på Skånska kyrkans ocli
pre-sterskapels, Skånska riddersmöns, bönders ocli alla andras, som i
Skåne voro boende, så klerkers soro lekmåos, friheter,
benåd-ningar, lagar och båfdvunna laga sedvänjor, och dessa alla efter
brefvens lydelse i Kalmar dem redan medgifna fri- och
rätlighe-* ler skulle i den högsta utsträckning af dem njutas och besittas.
På sin »ida afgåfvo Erkebiskopen och kapitlet jemte Skåoes
samtliga riddersmån, väpnare och borgare sitt högtidliga hyllningsbref,
hvari de stadfästa och förnya den med Sverige ingångna förening,
förbindande sig lill stadig trohet mot Konung Magnus, hans
gemål och barn, och atl, för det fall konungahuset utslocknade,
icke antaga någon annan Konung än den, som Sveriges och
Skånes rådsherrar gemensamt utvalde. Efler en så fast,
ömsesidig förening mellan Skåne och Sverige kunde Valdemar i sin
dåvarande ställning med sin ringa makt icke påtänka, alt upplifva
och åter göra gällande Danska kronans rättigheter lill de
afsön-drade laodskapen. Tilläfvenlyrs voro honom icke heller obekanta
de af Magnns hysta afsigter på vidare inkräktningar inom Danska
rikets område. Så mycket angelägnare var det för honom atl
irygga sig från denna sida och komma i ett vänskapligt
förhållande till Svea-konungen. Begge Konungarne hade ett möte med
hvarandra i Helsingborg, då Valdemar, erkännande, att Konung
Magnus varkunnat sig öfver Skånes och tilliggande landskapers
träldom och stora förderf och utan krig och svärdsslag derifrån
befriat dem genom pantsummans erläggande, för sig och sina
efterträdare stadfäster och bekräftar Sveriges Konung i
besittningen af förenämnde landskap. Detta skedde den 3 Januari J341.
Men redan samma år och det följande uppkommo stridigheter,
som hotade atl tillintetgöra det inträdda våoskapliga förhållandet
mellan konungarne. Valdemar inrymde Köpenhamns stad och
slott under panträtt till Biskopen i Roskild; men Magnus hade
äfven rättighet lill Köpenhamn, som han med 7000 marker silfver
hade löst till sig från en Herr von Plessen, hvilken innehade
staden i förläning af Grefve Johan; då Valdemar således satte sig i
besittning af Köpenhamns stad och slott, skedde derigenom ett
intrång i Magni rättigheter. Från Valdemars första antråde till
konungadömet gick hans traktande derpå ut, atl till Danska kronan
återvinna de boftförlänla och pantförskrifna delarne af riket, och
i detta afseende vände han sig först mot de svagare och lade sig
med vapenmakt för Kalundborg på Seland, som innehades af
Magni moder Ingeborg. Då sände Magnus manskap till sin
moders understöd, ocb äfven de Holsteinska Grefvarne skyndade till
hennes undsättning, emedan de af detla Valdemars förfarande lått
kunde ana, hvad dem sedan månde förestå. Hanseståderna voro
Valdemars bundsförvandter så mycket mer, då Sjelfva de lågo »

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:22:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistsam/2/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free