Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
härtågets släta utgång. I Néleborg bade Magnus inlagt en
besättning af 409 man. Dessa blefvo dels nedergjorda, dels lagua lill
fånga, då Ryssarne i Februari månad djt följande året
bestormade och iniogo fäst el. Följderna af det misslyckade krigsföretaget
blefvo för Magnus ånnu kännbarare genom bristande medel till
gäldande af det fremmande krigsfolkets sold. Kalmar slott med
derunder lydaode län måste pantförskrifvas lill Grefve Henrik af
Holstein, höfdingen för de fremmande hjelptrupperna, och
emedan kriget haft ett heligt syftemål, och Ryssarne de nåstföljande
åren svårt bärjade i Finland, fick Magnns af Påfven tillstädjelse,
att som lån uppbära någon del af de för Romerska
räntekamma-ren lill heliga landshjelpen ocli annat mer i Sverige indrifna gårder.
4«7. Denna tid lefde den namnkunniga, heliga Br i gitta.
Anna forlvarade de redan i Christendomens äldsta tider alstrade
föreställningar om förljensten af verldsliga och sinnliga lustars
dödande, ocli att så mycket som möjligi man i alla stycken borde
efterfölja Jesu ocb Apostlarnes egen stränga lefnadsvandel (265).
Men icke alla menniskor voro mäktiga af lika sjelfuppoCfringar,
af lika stränghet mol kroppen, eller af samma allvarliga, stilla,
andaktsfulla sinnesstämning, som gör själen mäktig alt höja sig
till det eviga och gudomliga. De betraktades som högre naturer,
hos hvilka känslan af det öfversinnliga och gudomliga, det
läng-tansCulla sträfvandet efter det eviga, ovanskliga tog en högre
lyftning, och till denna högre fullkomlighet, det var tidens tro, måste
Gud hafva förlänat en synnerlig nåd. Man trodde på en
underbar gudomliga ordets verksamhet i menniskans själ, och att
menniskorna genom helighet i sinne och tänkesätt, genom en
dygdig vandel och genom gudliga öfningar träda i en viss,
obegriplig förening med gudomen, eller att gudomen tråder i
förbindelse med sjålarne och gör dem gudomliga, gör dem likasom till
en del af sig sjelf. Från denna tro utbildade sig lärorna om
eng-larne och deras inflytande på menniskorna, om fortfarande
gudomliga uppenbarelser samt andra öfvernaturliga förbindelser med
gudomen. Det gafs svärmare, som, rent af uteslutande förnoftet
från tron pi det gudomliga och i allo så öfverlåtande sig åt
känslan, atl denna bemåktigade sig alla deras sinnen, beta
deras vetande och varande, trodde sig genom synnerlig gudomlig
nåd vara komna till en högre, öfvernaturlig åskådelse af Gud,
till en omedelbar förbindelse med Gudomen samt delaktighet af
de gudomliga hemligheterna. Så kora man lill andliga syner, till
uppenbarelser och himmelska hänryckningar. Medeltiden år rik på
dessa företeelser. Det religiösa lifvet var denoa tid så svärmiskt,
i tro och vantro så öfverspändt, att dylika hänförelser voro
ingenting mindre ån sällsynta, och på uppenbarelserna och
underverken troddes andaktsfullt. Det qvinliga könet, såsom i allmänhet
mer böjdt att följa känslans omedelbara ingifvelser, företer äfven
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
