Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
471*. I M»gt>i Erikssons tid börja de store i landet »II
bilda en fastare aristokrati, som uppväxer till kamp mot
konungamakten. Sedan långa tider tHfbaka hade den politiska öfvervigten
kommit i de stora slägternas hand. Deraf bildade sig de första
frön tiVI en aristokrati, hvars bestdodsdelar voro rikedom på
jordagods, storslägtad börd och värdigheter. Magnas Ladalås drog
dessa landets store närmare till thronen, för att, sedan de blifvit
Konongens min, på en gång lättare kanna beherrska dem oeh
tilltka fi dem hafva ett stöd för konungamakten. I hans sftnen,
Konung Birgers oeh Hertigarnes inbörders strider kämpar eo
del af dem för Konungen, andra för Hertigarne. Äona spörjer
man intet teeken lill ett mot konungamakten uppträdande
aristokrati^ t förbund. Konungarnes makt hade em et ler lid nnder det
tidslopp, som förflutit, från Polkaagahusets uppstigande på
thro-nen intill Konnng Birgers död, utbildat sig till en derförat osedd
enrådighet och kraft. Det år ett icke ringa bevis för det
anseende, hvartill kontmgadömet stigit ander denna tid, att Kooaneen
icke blott ntöfvade lagstiftande makt i alla sådana både allmänna
och enskilta mål, hvaröfver förat i lag ej vore stadgadt, men
äfven det, då Konungen sammankallade ett riksmöte, eller såsom
det i denna videns språk heter, kallade sitt rike till något sam*
tal, att inga andra måtte djerfras kommo dit än de, som voro
kalladte genom Konongens bnd eller bref (348), oeh hårtitt
det ännu, att Konungen ohämmad till viss mon ingrep i
beskattningsrätten, efter behof af egen mata nfskref gfirder, oeh
deasa öfverhafvod äfven utgingo atan Motstånd, eller utan att
deraf några atlmåona rörelser spordes, ehurn detta eljest hörde
till de ting, hvaröfver folket var aldraömtåligast. Brt stort,
all-månt folktiog, ett sådant som de forntida allshärjartingen, en
folkets rättigheter i hela deras omfång bevakande och
opprätthål-lande församling stod icke mer gent emot Konungen. Det var
att befara, att Konungarne kunde blifva enväldiga. Eo motvigt
mot konungamakten rar behöflig, och en sådan, sedan böoderna
sedan ban sjelf blifvit rådande, si länge Matts Kettilmunsson lefde,
en skildring, som står i uppenbar strid med hvad, af urkunder och
andra tillförlitliga källor ri inhemtat öfver denna tid. Icke det
ringaste deremot vet samma krönika att förtälja oss om Magni
styrelseåtgärder. hon nämner icke ett ord om hans son Håkans tro*
kifning med Valdemars dotter Margareta, talar icke beller om de
inbördes striderna mellan Magnus och hans son Erik, förtiger
Håkans val till Konung i Sverige och lika*å det af Konungarne Magnus
oeh Håkan med HansestSderna inglngna förbund mot Konung
Tal-deraar samt ftnna annat m«r, så att den bild af Magnos Erikssons
tid, denna krönika gifver ess, är holt ocb Ml let förvriden. Det
9r först, dl krönikans författare kommer nBrmare den tid, i
hvilken han sjelf lefvat, hans berättelser blifva vHrderikare. ehuru de
alltid äfven dl med vartamhet och granskning mSste begagnas.
Samma Ir i allt Iftén förhållandet med Ericr Olai krönika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
