Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504. En annan hufvudolågenhel bestod deri, att icke
penningen, men nppbörden af landets och jordens alster bildade
grundvalen för landets finanser och tjensiemännen* aflöning
ge-nSm anvisning på utskyldcrna af skaltejorden, ell sålt, i sig sjelf
tvivelsutan det lämpligaste i elt land och i en lid, bvar den
allmänna rörelsen och serdeles penningeomloppet ånnu var så högti
ringa, och ordnadt, såsom det i sednare århundraden blifvit,
innebår detsamma ingen förtryckande makt. I dåvarande tider åler,
när den skattskyldige icke fann något skydd, ingen säkerhet för
sina rättigheter, och menige man måste se, huru man, lagarne
Ull trots, kunde efter eget behag gå tillväga i allt, om mao hade
makt att genoindrifva det, gaf detta uppbörds- oeh a0Aningssått,
sådant skaltevå«eudet då vart fogdaroe och lånsinnehafvartie
mångfaldiga tillfällen till utöfvande af flerahanda förtryck och
tvångsåtgärder.
505. Mer och roer, sedan efter rustljenstens införande
en skilnad uppstått mellan frälsejord och skall skyldig jord och i
motsats lill frålseståndet bildal sig af den egentliga allmogen en
ny klass, skatlebönderna, läggas på dessa nya bördor i samma
mon, de förlora odalmännens fordna politiska betydelse, och folk*
friheten småningom dukar under för herrarnes sligande makt.
Personliga arbetsbiträden eller så kallade dagsverksskyldigheter
kånna de forntida lagarne inga aodra ån i fråga om kyrko- oeh
prestbolsbyggnader, vågrödjningar, brobyggnader och andra sådana
samhålliga åligganden (429). Det slred mot den forntida odal*
inannasjelfsläudigheten, alt låta sig påläggas lägre personliga
arbetsförråt lo i ngar; sådana räknades till Irålljenst, och arbete till
knngsgårdarne var elt tråldomsstraff, som drabbade en fri man
endast i följd af en begåogen skåndlig f«Vbryielse, eller hanv
å-dörnd böter, icke på annat sått förmådde afhörda den Konuogen
tillkommande andelen deraf (437). Då Sven Knutsson i Norrige
(i XII århundradet) bland andra nya förfallningar äfven slaUgade
det för lag, att bönderna skulle vara skyldiga uppbygga alla de
hus, Konungen ville hafva på sina gårdar, betraktades detta,
såsom ville han göra bönderna lill trålar (151), och då Hertigarne
Erik och Valdemar lill fåstel Dalaborgs starkare befästande
beluo-gade allmogen med körslor och dagsverken (388), skildras det
af krönikorna såsom ett ditintills oerhördt förtryck, ett missbruk
af makten, som icke hade stöd af någon lag. Emellertid inträdde
snarl härulinnan som i annat förändrade förhållanden, så all under
loppet af XIV århundradet, och cedan under förra hälften deraf,
vi finna så skatte* som landbönder förklarade skyldiga till arbets*
hjelp ej blott vid borgars och fästens uppförande och
iståndsät-lande, men åfven vid kungsgårdarnes bruk och skötsel. Dessa
arbetsbiträden upplagas i Magnus Erikssons landslag bland de
fall af terskili hjelp, Konungen vid behof egde af sia allmoge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
