Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ånnu mer, pressades lapdbönderna. Jordegare nemligen, som
hade flera spridda gärdar, hvilka de 6jelfva icke brukade,
öfver-låto dem, hela eller styckade, mot vissa afgifter Ull andra fria
mån, alt af dem såsom landbönder (i gamla lagarne kallade
landboer) för egeo räkning brukas. Landskapslagaroe hafva
noggranna beståmmanden öfver jordegarens och landbondeos
ömsesidiga förhållanden till hvarandra, deras ömsesidiga rålligheler
och pligter. Öfverenskommelsen ingicks på vissa årf vanligen 6
eller 8; landbonden erlade vid legoaftalet en viss afgifl eller
slådja, kallad gift *), och dessutom ärligen, så långe han brukade
jordeo, en viss jordrånta, kallad afrad eller jordskyld. Han dref
gårdsbruket af egna tillgångar, med egen redskap och egna
dra-gare; han åfven egde och med sig, då han lemnade gården,
bort-flyllade de bus, han under legotiden sjelf uppfört. Fall gåfvos,
då jordegaren kunde bryla legoaftalet och före utgången af den
öf-verenskomna tiden återtaga jorden, och ehuru lagarne derutinnafi
öfverhufvud mer gynna jordegaren ån landbonden, så stadga de
för sådana fall dock, alt en motsvarande del af stådjan skulle
dessförinnan lill landbonden återbäras, trådeslön gifvas och uppsägning
föregå; landbonden på sin sid» kunde före legoståmmans utgång
åfven uppsåga fördraget, derest något sådant öfverginge honom, all han
icke långre förmådde uppehålla bolet, eller han satte en annan i
sitt ställe. Andra, landbonden mot jordegaren åliggande
skyldigheter ån afgifvandet af stådjan och utgörandet af afraden åro för
Landskapslagarne obekanta. Men snart kom det dertill, atl den
jordegande] herremannen började af landbonden åfven att fordra
dagsverken, och dessa i allt mer ökadt måll. Skyldigheten att
bjelpa till vid bruket af en annan gård, ån den man sjelf bebodde,
synes långe för den Svenska landbonden varit fremmande.
Öst-götalagen år af alla Landskapslagarne den enda, som jemte de
vanliga afgifterna på bördar landbonden åfven dagsverken och
be-slåmraer dessa (ill tvenne om året, ett om våren och ett om
hösten. Det år emellertid först i XIV århundradet och serdeles
mol slutet af detsamma, landbo-dagsverken allmånnare omtalas.
Utländska seder och råttsbegrepp, redan förut icke obekanta
härstädes, började hår alltmer slå rol från den tid, Furstar af
fremmande fursteslågter blefvo landets Konungar och roed dera
hit-strömade fremmande herrar ocb mån, som härstädes ej blott
erhöllo förlåningar, men genom giftermål äfven blefvo beslåglade
»Tiwidin schola fyra hesta fodbrat om en span biugh (korn), i
»Östergötland tree hesta om en span biugb, Öweralt Smaland oc
»Westergötland half annor skieppa biug til twa hesta, eller en
»skieppa hafra til en hest, oc upa Öland twa skieppa biug til twa
»hesta.» Tillika stadgas, att allmogen i hvart härad, frälse och
ofrälse, skulle b&lla två hästar om året It deras bfi rad »höfding.
*) Deraf äfven den lid, hvarunder legoaftalet ealigt tiidjan skalle
ega bestlnd, kallades gifle&gsmna, giflosUmma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
