Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lill lifegeoskapeos införande genom landböndernas och deras barns
fasthållaode vid jordtorfvan ocb derigenom nedtryckande i ell
fullkomligt lika tillkind med ofria onderhafvande. Ingen bondes
landbo fick köpa skattegods, annat an som kunde tillfalla bonom
i arf, och ingeo skattebonde lägga under sig mera gods, ån hao
tar follsoten pi och sjelf konde bruka, eller skulle, derest han
lill landbonde ntlegde någon jord, halfva afraden tillfalla kronan *).
Man kom derhän, att förvexla skatt, som utgick af samtliga
menigheterna till det allmännas behof, med afrad eller den
jord-rftota, som brukareo af en annans jord erlade till jordegaren.
Denna förvexling, som allt djupare rol festade sig deraf, att genom
bort förläningar af deo kronan tillkommande skatt af
skattebemma-neo bönderna tillförtoandos att till förlänings-innehafvaren erlägga
stos utskylder, likasom landbonden erlade sin afrad till jordegaren,
förde småningom Ull den åsigt, alt skattebondens skatt var af
samma nator och grond som landbondens afrad, i följd hvaraf
kronan, till hvilken skattebonden afbördade sina utlagor,
betraktades såsom jordens egentliga egare, och skattebonden således
sttldes till Konungen eller kronan i nära lika förhållande som
landbonden till jordegaren, ehuru hans besittningsrätt på det hela
dock betraktades såsom bittre och mindre beroende ån
landbondens. Vi få långre fram i tiden se denna åsigt bestämdare
uttalad, ehuru falsk till granden densamma år ocb i uppenbar strid
med deo historiska oppkomsten af vårt samhälle (163—167.170).
Sin första rot har denna åsigt i de begrepp, som från fremmande
länder med de fremmande herrarne, serdeles under Albrekts och
Kalmar-ooionens tider, hit fortplantades ocb här vunno insteg i
jemnbredd med bondeståndets nedtryckande nnder de allmänna
bördorna.
506. Man kan icke utån förvåning öfver rikets
dåvarande tillstånd läsa de på Svenska allmogens vägnar uppsatta och år
1435 för Konungen framburna klagomål, såsom innebärande de
orsaker, som nödtvongit allmogen att omsider taga lill vapen till
*) Då detta sistnämnda stadgades den tid (1437), bönderna hade rest
sig i massa till sjelfförsvar mot förtrycket, och rådet till allmogens
lugnande lät utgå författningar till mildrande och hlmmande af
de förra missbruken, synes man deraf med någon grond kunnsi
sluta, att derförut bönderna varit betagna rättigheten att alls
uppbära någon afrad eller afkastning af den jord, som de Sjelfva icke
brukade. Detta emellertid kan till viss del förklaras deraf, atl
ehuru myoken jord en bonde innehade, deltog han i de allmänna
utskylderna dock icke mer, Mn honom tillborde såsom fallsuten
bonde, som erlade full gärd; hvarje sidan skattade lika; hvilken
egde mindre, skattade i förhållandet derefter mindre, men någon
förhöjning i skatten skedde icke för hvad bonden egde utöfver
follsutenhetsmåttet. Derifrån äfven förbudet för honom, att draga
under sig mera iord, In hvarpå ban var besQtenf emedan
derigenom minskades kronans skatt och ingllder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
