Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eget försvar för lif ocb gods: ”Rikets inbyggare hade pi ting Ud
"njutit hvarken lag, rått eller frihet; häradshöfdingar och
dombaf-”vande hade skipat rättvisa med samma tag oeh råt l^ som de fitl
”sina embeten; intet rällariing bade pi 0era år vam hållet, och
”tvister mellan hvad som tillhörde kronan och enskilta icke
blif-”vit slilna, hvadan fogdarne efter behag tillegnat sig andras
egendom. De lidande hade varit nödsakade färdaa utom landet Ull
”Konungen för att komma i åtnjutande af den rätt, som allmogen
”bordi kuona söka och få vid sina ting. Ulan iröst hade de
återkommit, och sin utfärd hade de måst umgälla, somliga med lif
”och gods, andra blifvit med jern och fjättrar belagda oeh
ktsia-”de i fängelse, hvilket alll kunde bevisas. Genom fogdarnes
öf-” ver våld låg landel på flera slålien öde. Skatterna togo de nt
”efler behag ocb godtycke, en oxe logs för 12 öre, som i
ständerna gälde 4 mark, en ko för 6 öre, som annars kostade 2
”mark, en mark gammal koppar togs för 4 penningar, en ny för
”1 örtug. Ofta hade allmogen klagal, men sällan något straff
”öfvergåtl de fogdar, mot hvilka klagomålen blifvit förda,
hvar-”före de blifvil ju längre ju värre, upphängt mån i rök, röfvat,
”utpressat penningar af allmogen till häradsskepp och förstört dem*
”som funoos, för alt kunna aftvinga bonden nya afgifter. Arlig
”gärd bade blifvil krafd uiom de laga ulskylderna, och allt
blif-”vit fördi ur landel, så att i rikets skallkammare icke funnits eo
”enda mark. De flesta rikels slolt och läo hade mot rikets
”blifvit antvardade lill utlänningar, drafvelsmän blifvit pilrugade
”Svenska kyrkan och salla lill Grkebiskopar i Upsala, hvilka för*
”snillat kyrkans medel, utpreseat penningar af presterskapet och
”öfvat andra ogeruingar *)• Annu annal mer hade allmogen alt
’) Johannes Jerecbini, Dansk till börden ocb Konung Eriks
kansler, blef i strid med domkapitlets val genom Konnngens
Stgöranden ar 1410 uppsatt på erkebiskopliga stolen i Upsala. I 10
Sr innehade han det erkebiskopliga em betel, till dess hans
skänd-liga lefverne vlckte ett sldant uppseende, att ransakning deröfver
hölls i Konungens egen närvaro på Rönö slott på Vikbolandet,
di Johannes Jerechini säsom befunnen menedare, ogerningsman,
rånsman, vftldsverkare, bortslösa re af kyrkans egendom och kind
för tillhåll med frillor, för hor med gifta hustrur, för blodskam
med> moder och dotter m. m., afsattes från det biskopliga embelet,
men benådades med biskopsdömet Skalholt på Island, der, efler
enahanda nidingsverk af honom, bönderna bundo en sten om hans
hals och drlnkte honom i en ft. Om Innu en annan Konungens
hofpre*t, Arendt Clementsson, som Konungen af egen makt
och myndighet satte till Erkebiskop i Upsala, berättar ylr flora
Rimkrönika, »att argare bofver var då ej prett.» Konung Erik
låg ofta i strid med kyrkan om den rätt, honom tillkom vid
bi-skopsembetens tillsättande. Domkapitlets i Upsala härutinnan,
såsom det synes, icke så alldeles klanderfria förhållande genom dess
ringare uppmärksamhet för Konungen, har troligen väckt harm
hos Erik och retat honom att visa sin kongliga makt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
