Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
myckel tillgifven Svenskarne. Drots ocb Riksmarsk hade vil
blifvit tillsalla, men utån att Konnngen tilldelat dem någon makt
och myndighet, så all, enligt rådets klagan, alll var lennadt I
mera vanskötsel ocb våda lin förut, emedan ingen bade makt
öfver den andra, hvar och en gjorde, som han ville, hela
samhållet var likasom hofvndlöst. Då ridet gjorde Konungen dessa
ocb andra föreställningar, gaf ban dem del svar, ”au han icke
”ville vara deras Ja-herre.” Ban förebridde dem, att bafva spelt
nnder ett tåcke med Engelbrekt och varit rftlta uppbofsmän lUI
allt det onda, som händt. Han pistod sig sisom landets Konnng
ega oinskrftnkt rätt, att till höfdingar öfver rikels slott och län
satta de man, bonom behagade; ban ville or Lagboken hafva
bevisen derför, att delta skulle ske endast till inlandska man, ocb
lian irodde, pi grund af föreningen mellan rikena, att Danskar
och Norrman icke borde anses som utlänningar. Rikets rid a (gaf
till följd deraf en förklaring pi ordet Inlänsker, och med
hemtade bevis ur Magnus Erikssons landslag gjorde för Konon*
gen klart, att med inländsk man ej kunde förstås andra an in*
födda Svenska man, och att till dessa Konuogen af lagen var
förbunden att antvarda rikets slott och lan -, man fortgick vidare och
anförde, att utländsk ratt beter all den verldsratt, som ej år
Svensk ratt, sisom Tysk ritt, Dansk rfttt, Norsk ratt, Polsk ritt
o. s. v., och alt till utländska man I följd deraf äfven räknades
Danskar, Norr ro An, Tyskar. Erik äfven ville, di han sjelf icke
bade oågra arfvingar med sin gemil, utse sin farbroders son,
Hertig Bogislaus af Pommern, lill sin efterträdare och silunda
pi sin Pommerska slagt öfverflytta konungadömet öfver de tre
rikena; detta siridde mot den i Danmarks och Sveriges grund-*
lagar ocb äfven i unioosbrefvet (hvaraf man no hade erhållit en
afokrift) dessa riken förbehållna valrätt, när Konungen icke efter*
lemnade son; Erik åter hade derutinnan sin fostermoders föredft*
me för ögat, att ban nnder sin lifstid ville hafva thronföljden be*
stämd .lill befästande af föreningsbandet mellan rikena och
förekommande af stridiga kooungaval; men han saknade i hels sill
sätt alt tillvägagi här som i annat Margaretas förstånd och klok-*
het* I Danmark mötte han motstånd; man förebrådde honom»
att han i strid med grundlagarne ville göra rikena lill arfrikeo
och med denna sin afsigt äfven derntinnan handlade lagstridigt,
alt han från arfcrällen uteslöt arfvingen af sin syster Katarina,
hvilken var förmäld med Pfalzgrefve Johan af Bajern och ir 1416
blef moder till en son af namn Christofer, som var den närmast
arfberättigad till thronen. Icke dess mindre fortfor Erik med
ihärdighet att vilja bana vägen för Bogislaus till tbronen, och han
uppbragte ännu mer mot sig Danska rikets herrar, di han till
Hertigen samt andra Pommerska och Tyska herrar antvardade
Danska rikets starkaste fästen. I Sverige sporde man med lika
#
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
