Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”död från hans arfvingar skulle inlösas. Sjelf skulle Konungea
”komma till Stockholm påföljande Olofsmåssa, da åfven borde
”framvisas Unions- eller Sammanbindelsebrefvet rikena emellan, eller
”åtminstone en fullståndig afskrift deraf framies” (båraf ett
fullly-gande bevis, att detsamma icke var annorlunda ån genom etl
obeståmdt tal derom för Svenskarne bekant). Konungen infann
sig till det utsatta mölet, ehuru icke förrån sex veckor efler deo
beslåmda tiden (emedan han blifvit uppehållen af de pågående
fredsunderbandlingarne med Hanseslåderna och de Holsteinska
Grefvarne). Efler långa öfverlåggningar tråffades då mellan
Konungen och rådet deo öfverensskommelse: ”att Sverige skulle
er-”kånna honom för fullmyndig Konnng, i kraft hvaraf han skulle
”behålla i brukande vårjo hela riket med allt det, konungadömet
”och kronan tillhörer efter Sveriges lag; Konungen deremot för*
”band sig, att råda och styra land och slott med infödda Svenska
”mån och med råds rade; endast Stockholm, Kalmar och
Nykö-”ping skulle af Konungen efler godtfinnande kunna anförtros till
”Danskar och Norrmån, men icke till andra utlänningar. Det
förbigångna skulle vara glömdt, och föreningen mellan rikena för*
”blifva i sin fulla kraft.” Till försoningens befåstande uppfylde no
Kooungen en af Svenskarne långe yttrad önskan och återbesatte
de tvenne höga riksembeten, som i nåra fyralio år varit lediga.
Efler uppråttadt förslag blef Cbrister Nilsson (Tasa)% en
ålderstegen och förfaren man, Riksdrots, rfillvisans bandhafvare, Carl
Knutsson (Bonde) åter, en ung, eldig och rask man,
Riks-marsk9 krigshärens anförare. Försl framträdde Riksdrotset och
mottog af Konungen ett litet svård lill invigningstecken af hans
embetes makt ocb myndighet. Huru Riksmarsken plågade invigas,
kånde Konungen icke ocb frågade derom en af sina herrar, som
visste gifva honom det besked, alt han plågade invigas med slaf
och ring, hvarvid Konungen tillika undervisar hooom om
embe-tets vigt och pligter. Då sade Erik: ”stafveo skall han strax få,
”men ringen kan han icke nu bekomma,” framkallade så Carl
Knnts-son och satte i handen på honom en liten hvit slaf. Riksmarsken
föll på knä, ocb Konungen gaf honom den förmaning, ”att han
!*icke skulle utstråcka sina fötler långre, ån skinnfållen råcker.”
518. Den 14 Oklober beseglades fördraget om den
mellan Konungen och Sveriges män ingångna förlikning; i början
af November begaf Konungen sig åler lillbaka till Danmark, och
redan tvenne månader derefter, i Januari 1436, uppsades honom
åter af Sveriges sländer på vissa vilkor all tro och lydnad. Érik
hade vid slottens förlåning icke efler sin förbindelse förut
inhem-tat rådets tanka, utan förfarit efter eget godlGnnande och
anförtrott dem till Danska eller andra fremmande mån. Från deo
redlige Kröpelin, som med så mycken trobet arbetat till haos
båsla, log ban Stockholms slott, emedan han ansåg honom för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
