Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sitt brott med ansenliga böter, hvaraf åfven klostret erhöll en del;
Dal kar lame underkastade sig utan motstånd och förklarade tig
villiga till böters erlåggande; men Vermlånningarne måste med
vapenmakt bringas lill ordning.
5S0* Den korta tid Engelbrekt deltog i riksärenderna,
hade hans fruktansvårda förtroende hos allmogen tvungit rikets
store alt hålla tillsamman, för alt kunoa motvåga honom. Men
förr var icke han hådangången, innan mellan dem uppkommo
iobördes söndringar. De samma, som ditintills bistått Carl Knuts*
son att motvåga Eogelbrekts makt ocb ur vågen rödja de mest
orolige af haos anhångare, vände sig nu mot bonom sjelf, då
genom bans motståndares fall man såg hans anseende alltmer
tillväxa. Hans ofta alltför raska, tilliagsna förfarande behagade icke
alla, oeh man såg i hans röjda ovilja för Unionen och Konung
Eriks återkallande ett hemligt stråfvande hos honom att sjelf
komma till konungadömet; derjemle synes han icke varit så alldeles
fängslad af sin tids blinda hångifvenbet för kyrkan, icke nog
skonsam mot presterskapet, och i någon stund af öfvermod öfver sin
framgång hade han låtit förnimma, ”att han skulle göra del, som
”skulle spörjas i hundrade år,” derföre Biskop Thomas i Strengnås
säger i ett bref till honom: ”jag vill gifva dig etl godt råd, gör
”så mycket i dag, som do kan med lika och åra svara i naorgoo,
”och så i år, att du kan svara åt året. Tag dig ett annat sinne
”ocli förskoua Gud och den heliga kyrkan.” Såsom skett många,
erfor åfven Carl, att öfver ingen klass af menniskor man svårare
blir herre ån öfver dem, ur hvilkas krets man sjelf utgått. Han
beslöt emellertid, alt genom en öfverraskande handling pröfva den
allmänna sinnesstämningen mot honom och bringa densamma till
afgörande. Biskopar, prelater, riddare, väpnare, köpstadsmån och
bönder kallades till etl riksmöte i Arboga i Mars månad år 1438.
Då uppträdde han helt oförmodadt med den anhållan, att rikets
mån lör Guds skull måtte skilja honom vid det svåra, tunga
riks-böfvidsmannaskapet. Del oväntade, öfverraskande i denna begäran
väckte stor bestörtning i församlingen. Nyss dämpade, oroliga
rörelser i riket, som af mångahanda anledningar lått åter kunde förnyas,
ovissheten om Konung Eriks förehafvanden och fruktan för ett
fiendtligt anfall från honom, det öfverhufvud vacklande, oroliga,
farfulla i rikets ställning och den förvirring, som uppkomma skulle
genom Carls aftrådande från riksstyrelsen under dessa
omständigheter, låg så klart för ögonen, att alla bådo honom icke tröttna,
men fortfara i sitt arbete och sin möda för riket. De hade alla
med ed förpligtat sig att erkänna honom för rikshöfvidsman, oeh
han med ed åtagit sig likets vård och styrelse, en lika förbindelse
var på hans sida som på deras. Annu sednare, vid ett annat
tillfälle, förklarade rikets herrar och mån honom ytterligare för
ensam styresman öfver riket med full konungslig makt med rids
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
