Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”deltagil i krigskostnaderna; beträffande tallen och myotet, skalle,
”livad derom af Konnngen förord o ades, ske med råds råde.”
Christofer drog sig icke tillbaka för dessa konungamakten inskränkande
vilkor jemte öfriga förbindelser, men utfärdade i full
öfverens-stämmelse dermed från Köpenhamn den 26 April 1441 sin
kon-nngaförsäkran. Etl appror af bönderna på Jutland qvarhöll
Konungen ännu en tid i Danmark, så att han icke förräo i
September månad ankom till Sverige. Vid södra Slåkel, del i förra
tider så kallade Här-, Herresläket, mol togs han som hög gärt
af Carl Knutsson, hvilken ännu var rikels höfvidsman. Två näller
hvilade han öfver på Valdemarsön, medan i staden Carl Knotsson
gjorde anstalter för hans mottagelse. Från Valdemarsön begaf han
sig öfver lill Södermalm, der han vid landstigningen med stål
mottogs af presterskapel, af rikets och stadens höfvidsmän. Vid
intåget i staden gick Erkebiskopen hand i hand med honom på
ena sidan och Carl Knutsson på den andra. Efter kort uppehåll
i Stockholm forlgick färden till Mora-äng, der Konungen efler
gammal sed högtidligt hyllades den 13 September och följande
dagen kröntes i Upsala kort tid förut fullbordade domkyrka.
Derifrån återkommen, mottog ban Stockholms slott, som öfverlemnar
des till honom af Carl Knutsson, hvilken då nedlade
rikshöfvids-mannaskapet. Sedan red Konungen sin Eriksgata, och uppehöll
sig hela denna vinter i Sverige. Sjultio män slogos vid
Konungens kröning till riddare, och främst bland dem Carl Knotsson.
S3S- Det minnesvärdaste af Chrislofers regering är, att
Allmänna Landslagen då erhöll Konongens stadfästelse den 2 Maj
år 1442. Denna lag, allmänneligen känd ander namn af
Konung Chrislofers Landslag och sedan i nära 300 år gällande
som Sveriges allmänna lag, är i sig sjelf endast en förnyelse af
Magnus Erikssons landslag och i allt det väsendtliga
öfverensstäm-mande med denna. Magni landslag hade visserligen lill denna
lid i verldsliga mål varit följd och i allmänhet ansedd som
gällande, men såsom saknande både kyrkobalk och kunglig
stadfä-stelse (459) var med densamma en brist, som afhjelptes genom
den på grund af nämnde lag utarbetade och med Konungens
stadfästelse nu försedda Allmänna Landslagen. Christofer hade i
främ*ta rummet atl tacka kyrkans föder för sin utkorelse lill
landets Konuog, ocb han motsvarade deras välvilja derigenom, att
han på sin kröningsdag bekräftade kyrkans alla friheter i deras
vidsträcktaste mening, sådana de af ålder och till denna lid af
Påfvar och Konungar voro kyrkan förunnade. På Arboga
sistnämnda herredag år 1440 hade rikels råd beviljat Erkebiskop Nils
Ragvaldsson, att för sig och efterkommande Erkebiskopar få skifta
till sig Al m arst åk (vid segelleden mellan Stockholm och Upsala
och hvar kronan förat haft ett, sedermera i Erik XUI:s tid
ned-brändt, slott eller borg) med allt hvad derunder lydde till vatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
