Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och land, på del sått, atl hao på Upsala Domkyrkas vägnar skolle
gifva krooao jord för jord, ränta raot ranta, och likaså andra
friboroa mån eller skattebönder, når han (ill jordabyte med dem
deras goda vilja kunde få; varande Upsala Erkebiskopar tillåtet,
alt der frilt och oförhindradt uppföra mur och slou och annan
byggnad, såsom dem och domkyrkan kunde båsl (ill nytta vara,
”mesi förty, att Erkebiskopen varder oftaat till herredagar kallad,
”och der sitter hau Konungen och Riket nåst till handa både till
”land och valten, och må thess yttermera vara riket och kyrkan
”till nytta.” Detla rådets, (ör Upsala Erkebiskopar så vigtiga
beslut, på grund hvaraf de på Ståkel uppförde ett starkt befästadt
slott (i håfderna kalladt Biskops-Stå ket, åfven S:t Eriks
slott), likasom de i norra delen af stiftet, i Valaho socken i
Gestrikland, åfven hade elt fåste, benåmndl Gaddaborg,
stad-fåstades dem af Christofer. Han likaledes förlånade Erkebiskopen
hela östhammars lån med alla deraf utgående utskylder, eller
såsom det beter, med all konungslig rått. .Alt ånnu mer lågga sin
andakt och bevågenhet för kyrkan ådaga, besökte han
andakts-fullt Vadstena kloster, låt sig förelåsas dess stadgar, och blef på
sin ödmjuka bön, deri efterföljande Margaretas föredöme, som
broder upptagen i brödernas samfund. Christofer kom ofta lill
Sverige. Men hans besök föllo stundom rikels inbyggare tunga,
emedan i hans dagar landet hemsöktes af svår missväxt, Konungen
åler fårdades med stort följe, så alt, efter krönikans berättelse,
fem låster korn dagligen åtgingo till hästfoder för hans håstar,
under det allmogen måsle lefva af bark, deraf han åfven bland
menige man fick namn af Barkekonungen. Han tog
emellertid kånnedom af förhållandena, så atl flerfaldiga förfatlningar af
honom utfårdades till landsfredens och den allmånna säkerhetens
betryggande, till allmogens skyddande mot olaga gästning och
skatters påläggande af fogdar och erobetsmån, samt ånnu andra
till bevakande af kronans rått. Han kom derjemte i erfarenhet af
herrarnes fikenhet efler län, ”huru den ena eftergick den andra,
”den ena ville ultrånga den andra,” och han förhöll sig dervid
sålunda, alt han gaf den ena som den andra försäkran om läns
erhållande vid blifvande ledighet, begagnande sig i detla hänseende af
den Konungen tillkommande rättighet (hvarpå rådel icke hade
lånkt), att, når honom behagade, återtaga de låo han gifvit, låt så
hvar efter annan den ena länsinnehafvaren efterträda den andra, så
att elt och samma län flerfaldiga gånger inom kort tid gick ur den
enas hand i den andras. Christofer såg visserligen icke ogerna
de tvister, den tvedrågl och afund, som deraf utsåddes mellan de
Svenska herrarne, och lillika riktades hans skattkammare, i det
han låt hvarje förlåningsbref betalas med 20 rosenobler eller mer
(en rosenobel ungefär lika med en dukat), hvaraf hälfleo tillföll
Konungen ocb andra hälften hans tjenatemån. Men allt hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
