Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
begge begåfvo sig på vågen litl Danmark. Dit flydde äfven Biskop
Bengl i Skara. Rum la borg, försvaradt af Krumediki och Thure*
sons svenner och tjenare, belägrades och intogs af Erik Nipertz.
Utom inhemska var nu ingen fiende mer inom Sveriges område.
559. Carl var i Vadslena, då han erhöll den
brefvex-ling, Tliord Bonde skickade honom. Han skyndade genast lill
Örebro. Der framlade hau för Brita Tolt hennes förrådiska
bref-vexliug, hennes handskrift vittnade mol henne, roen Ereogisle
Nilsson försäkrade, alt han ingen del hade i sin husfrus brott, gick
för henne i borgen och lofvade atl inom fjorton dagar föra henne
lill Stockholm. Dit sammankallade Konungen genast sitt råd; Jöns
Bengtsson och Biskop Sigge jemte domkapitlen i Strengnås och
Upsala inkallades åfven. Men Biskoparne, såkra inom sina våt
befå-stade slott, vågrade alt komma utan lejd och gisslan. Då sändes
dem lejdebref och sex riddare till gisslan. De kommo. Erengisle
Nilsson höll redligen silt svåra löfte och förde sin husfru till
Stockholm. Tolf friborna män sattes i nämnden att ransaka målet och
domen fälla i hela rådets närvaro. Brita Tolt dömdes att
brännas, men förböner mellankommo, hon fördes till Kalmar kloster,
och omsider benådades, för att kunna begå nya brott. Samma
hrefvexling lade åfven i ljuset Erkebiskop Jöns Bengtssons och
Biskop Sigges förrädiska sinnelag. Men rikets råd och
domkapitlen gingo för dem i borgen, alt de efter denna tid aldrig skulle
stfimpla mol Konungen, ulan rätta sig efter hans vilja och åfven
afskeda sina (alrika svenljeoare; Bi<koparne Sjelfva bekräftade denna
försäkran m*>d nya eder, och Carl åter upptog dem till nåd.
Deras heliga, vördade embete, deras betydande slågt, rådets
be-medling och det utfärdade lejdebrefvel bevekte Konungen utan
tvifvel lill denna skonsamhet; hellre än att mot sig uppreta en
mängd inhemska fiender och framkalla nya oroligheter genom ett
strängt förfarande mot så högt ansedda män, ville han ånnu
genom ädelmodig eftergifvenhet söka besegra dessa vidrigt sinnade
män. Men då endast ädla och af ädlare känslor mäktiga själar
kunna vinnas genom ädelmod, och de mensklig* lidelserna under
lidens lopp merendels alltid finna lillfälle att fullborda sin vilja,
beredde Cail genom denna eftergifvenhet sin egen undergång, i
del han lemnade dem lid och ulrymme att verka och icke heller
betog dem makt och förmåga dertill. Det må nu hafva varit
fruktan eller Konungens försonliga sinnelag, som återhöll det slraff,
lagen tillsäger förrädare, så villnn begge lika om svaghet hos
styrelsen, ehuru den sednare bevekelsegrunden hedrar Carl som
menniska. En stark kan eflergifva mycket; Carl borde det icke. Hans
thron hade kanske varit Irygsrad, om han gjort denna sak till
folkets, hos hvilket en afgjord ovilja herrskade för allt Danskt.
333. En lika eftergifvenhet i sina mätt och steg visade
Carl mot Danmark. Christian, slagen på alla sidor och tillbaka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
