Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trängd inom sin egen gräns, begärde vapenhvila och erhöll den.
Underhandlingar öppnades, och Carl, som ville hafva .fred oeh
äfven behöfde fred, eftergaf allt, hvad lian kunde, mera än har»
som segrare borde. Om han likasom Christian vårfval folk, satt sig
på en fruktaosvärd försvarsfot, mot Christian brukat samma
statskonst som deone mot honom, genom låta infall och ströfverier
oroal Danskarne, likasom dessa vårt land, skulle Konongen af
Daomark snarl lika upprigtigl hafva önskat fred som Konungen af
Sverige. Sedan man nu beramat det ena mötel efter det andra,
kommit till elt möte endast för atl utsålla etl nytt, Danskarne
derigenom vunnit den tid de ville och haft tillfälle på de
mångfaldiga möten att samråda med de Svenska herrarne för ett
inbördes närmande till livarandra, stadnade fredsfördragen i krig,
och Christian inbröt åter vid Pingsttiden 1455 med en stark makt
i Vestergölland, belägrade Elfsborg, anlade en skans, kallad
Dana-borg, vid Tofta bro i Smaland, m« n ?ökte framför allt bemäktiga
sig Lödöse. Då bröt Tliord Bonde åler upp, undsatte Elfsborg,
förd ref Danskarne från Lftdöse, anföll Danaborg och gjorde der
på fienden etl sådant nederlag, att man sedan kallade fästet
Dana sorg, emedan de voro få, som undkommo. Thord hade
nnder vinlern vid Göta-elf inom Norska gränsen anlagl ett nytt
fäste, som han till Carls ära gaf namn af Carl sborg. Det
belägrades nu af Danskarne; men Thord kom och dref i hast bort
de belägrande, höll gränserna fria, var öfverallt och öfverallt föll
ban som eo åska öfver fienden. Hans namn var för Danskarne
en skräck. Så långe denna trofaste, oöfvervinnerlige man lefde,
satt Carl trygg på sin thron. Thord hade i sin tjenst en man
af namn Jösse Boson af Dansk slägt och hade till honom fattat elt
så stort förtroende, alt han satt honom till förman öfver alla hans
medtjenare. Denne man kom en natt vid Pingsttiden år 1456
in i Thords kammare på Cai Isborg, då han låg i sin säng, och
klöf med en yxa lians hufvud, efter hvilken lönnmördarebragd
han flydde öfver till Danmark, derifrån han kommen var. Med
Thord Bonde gick Carls lycka i grafven.
554. Under del korta, bedrägliga fredslugnet med
Danmark år 1454 hade Carl uppdragit sin måg Erik Eriksson och
sin Kansler Ryt ing, att företaga en undersökning med
kyrkogodsen, lill utrönande af hvilken beskaffenhet de voro och med
hvilken rått de kommit under kyrkan; ändamålet dermed var, att
från kyrkan indraga de hemman och gods, som mot rikets lag
tillflutit henne genom sjukt, på sotsängen liggande folks testamente,
eller utöfver den del af arfvegodset, som lagen tillät att bortgifva.
Carl säges åfveo hafva yrkat, att någol arfvegods icke mer finge
gifvas till kyrkan, och alt efter denna tid ingen fick inträda i det
andliga ståndet, utan al) forst hafva öfverlåtil till slägten sin
fasta egendom. Alltifrån Thorkel Knutsson, den första, som icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
