Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma, synnerligen i förhållandet till dåvarande varuprisen (4
Rhenska gyllen nemligen motsvarade 100 Lubska skilliugar, och
en tunna råg gälde då 5, en tunna hvele 6 skillingar o. s. v.).
Penningebeliofvel blef således stort for Christian, ocli på grund af
föreniugsbandel mellan rikena ansåg hau väl dem alla böra draga
bördan af skulden. Ar 1460 lade ban härstädes en mark
Svenska penningar på hvar sluga eller hvari matlag. Följande året,
då han sjelf kom till Stockholm med en slor Dansk krigshär,
pålade han en mark Stockholmsk på hvar bonde, klostreos ocb
kyrkornas landbönder icke undantagna. Carl hade vid sin ulfärd
or riket hos Dominikanerna nedsall i förvar en skall i guld,
silfver och penningar, och Christian, blifven kunnig derom,
bemåk-tigade sig hela skatten, som i sju stora kistor utfördes till Danmark.
Han sporde, alt i Vadstena äfven förvarades en summa penuingar,
dit insalta af Konung Erik och bestämda till en andelig stiftelse
såsom åminnelse af hans gemål Drottning Filippa; deona skatt,
beslående af !)00 Nobler och 9 svåra Engelska Nobler, bragte
Christian likaledes till sig under vilkor af återbetalning inom viss
lid, ett vilkor, som dock aldrig uppfyldes. Dessutom upplånte han
penningar öfverallt, hvar han kunde, så af ringare personer som
af dem, hvilka mer hade:
Aff somma hundra Marek ok somma tu,
4jf somme L, somme Lx ok somme sju:
Rika och fatliga rholle ther un der g aa,
Om the ville Konungens nader faa.
Gn påflig Legat hade här i två år vandrat genom hela riket och
mot aflalsbref samlat en betydlig skatt lill hjelp mol Turkarne,
som stormal och intagil det kristna Konslantinopel och nu botade
alt intränga i Europa. Äfven på denna skatt lade Christian hand
och bemäktigade sig hälften deraf under förebärande, alt äfven han
behöfde hjelp mol clirislenhetens arffiende Ryssen. Detta Christians,
såsom det heter, snokande efter penningar jemte de för
fremmande behof pålagda gärderoa väckte hos meoigheten stor ovilja
mot Konungen. Man kallade honom en bottenlös t as k a.
560. Denna tid uppstod hos Erkebiskop Jöns Bengtsson,
man vet icke om föregifven eller en verklig fruktan för fiendiliga
rustningar från Konung Carls sida. Han lät utgå ett rykte, all Carl
redde sig alt med en i Preussen värfvad här hemsöka landet, och
han skref derom bref äfven till Konungen i Danmark. Christian
kom till Stockholm vid midfastan år 1463 med en stark, välrustad
flotta. Erkebiskopen gaf då Konungen tillkänna, atl här funnos
förrädare, och han uppgaf dem, hvilka såsom Carls vänner och
anhängare misstänktes med honom förehafva hemliga ståmplingar, för att
komma honom åter in i riket igen. En köpman af namn Pel ler
Nilsson troddes från Danzig hafva fört med sig bref till dem,
(ängslades, lades pi pinbänken, men hade, såsom oskyldig, inlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
