Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
The t (a kan ey tänger sva staa.
Vij mot le Man aff Huset uthgaa>
Bättre är oss döö än lifva med skam.
Sva skyndade kvar then andra fram.
Si målar Stora Rimkrönikan den allmånna sinnesstämningen.
Biskop Kettil, eharn han, såsom redan förut misstänkt af
Konangen, i hans närvaro icke vågat vägra atl äfven med sitt sigoet
bekräfta rådets förutnämnda beslut, gick nu, iklädd sin biskopliga
skrud och åtföljd af silt domkapitel, upp t Linköpings domkyrka,
afklädde sig der framför allaret biskopsskruden med löfte att förr
icke återtaga densamma, än han befriat Erkebiskopen, iklädde sig
harnesk och svärd, lät uppskära bud k a fl ar och utsände bref öfver
hela riket. Erkebiskopens bröder David och Christer Bengtssöner,
höfvidsmannen på Veslerås slott Nils Christersson (Vasa), naed
dem många af landels herrar och riddare och skaror af allmogen,
serdeles af Uplands och Dalarnes, förenade sig med Biskopen.
Söderköping, Norrköping Linköping, Skeninge, Vadstena
onder-kastade 6ig honom. Ringsiadaholm, Rumlaborg, Örebro,
Biskops-Ståket belägradrs och inlogos. Biskopen förklarades för
Riksföreståndare, ryckte derefter med hären till Stockholm, insperrade och
belägrade staden. Christian sammandrog en krigsmakt och kom
med en här af 6000 man i strängaste vinterkölden år 1464
tågande genom Småland, Kind och Östergötland upp mot Stockholm, att
undsätta staden och qväfva upproret i sin linda. Vid Konungens
anoalkande upphäfde Svenskarne belägringen. Konungen ryckte
till Vesterås. Biskop Kettil sammandrog en här af
Vesiroanlåo-ningar och Dalkarlar lill stadens undsättning. Konungen gick dem
till mötes. De drogo sig tillbaka till ingången af en skog, kallad
Helleskog, vid Harakers kyrka. Der förskansade de sig med
förhuggningar. Konungen trängde lyckligt fram genom den första hråttan,
äfven genom den andra och tredje. Biskop Kettil och Sten Sture,
hvilken här aflade sina första vapenprof, drogo sig ännu tillbaka,
inlockande Konungen allt djupare i den olåndiga marken, der bakom
träd, bakom gärdesgårdar och i lador en dol af Dalkarla-hären låg
förstucken. Då på en gång regnade öfver Danska hären skurar
af pilar; nya hråtlar fäldes, att för Danskarne hindra fraiulåget,
andra förhuggningar gjordes bakom dem att tillsperra återtåget.
Nu kämpade Danskarne ej mer för segern, del gälde för dem na
endast alt rådda sig från fullkomlig undergång genom all bryta
6ig väg (ill återtåg. Vid Konungens sida föllo flera af hans
förnämsta män, hans egen gröna hatt blef genomskjuten af en pil;
utmaltad, förföljd, med en förlust af 1,600 man och en npplöst
här kom han tillbaka (ill Vesterås; äfven dit förföljd, måste han
i hast upphäfva belägringen för slottet, fortsalte återtåget, led nya
förluster, och kom så med ringa lemningar af sin här åler till
Stockholm. Biskop Kettil med Dalkarlarne följde bonom i bålarne,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
