Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förbundna, att hvar slå sitt märke pä det arbete, som de gjorda,
t)ch detta i annat fall vara förverkadl; inga guldsmeder skulle fi
bo annorstädes än i städerna, och i nppstäderna ingen fä nedsätta
sig som verkman, innan han i Stockholm varit för verkmästaren
och gjort sina fyra stycken, alla guldsmeder i uppstäderna
desa-atom en gång om året råtta sina .vigter hos verkmästaren af
deras embete i Stockholm och för honom då årven med sin ed
besvärja, att de ingen orättfärdig gerning gjort. I en annan af Sten
Stores samfålt med rådet utfärdade författningar klagas öfver de
många nya seder, som i riket nyligen upptagna voro, serdeles
med lön till tjenare i kläder och penningar, mycket mer In
för-fädren och föråldrarne fordom plägade att göra, och vore deo tid
ännu i hvar mans minne, då frälsemannen voro rikare på håfvor,
guld och silfver, än de nn voro, emedan på den tiden ej så
mycket förtärdes i öfverflödighet och andra oseder med
uthuggna kläder samt i annan måtto, såsom nu skedde; och på det
någon bot derå måtte läggas, och lekmän som klerker, som måste
hålla folk, måtte vid bröd blifva, beslöts och fastståldes, att
ingen hög eller låg, riddare eller knape, skulle gifva en
sventje-nare, som med håst och harnesk färdig är, mer än sexton mark
i kläder och penningar om året; men att svennen dess yttermera
måtte bevisa sig trogen i sin tjenst, egde husbonden att hvart
tredje år förära honom en håst, dock ej båttre än till tjugu marks
värde; såsom högligen tarfelvårdt skulle åfven det oskick aflåggas,
att herrarne lockade till sig hvarandras tjenare, eller togo i sin
tjenst sådana, som med ominne i ofrångdt mål farit bort från sin förra
husbonde och icke hade orlofsbref af honom alt förete. Befunnes
någon medlem af rådet, att i förutnämnde afeeenden vilja förhåfva
sig öfver de andra, eller också att locka till sig andras tjenare,
skulle han som menedare visas ur rådet och hafva förverkat det
län, han af kronan hade, och hvilken annan, som gjorde sig
skyldig dertill, sknlle aldrig hafva hopp att i rådet blifva upptagen eller
erhålla någol kronans lån. Husmän, som inne med bonden
boende voro, ehvad de voro skomakare, skinnberedare, sk räddare,^eller
andra mån, sknlle erlägga skatt till hälften mot bonden. Ännn
en mångfald andra stadgar, eller upplifvande af äldre med påbnd
om brobyggnader och vägarftjrining, om vargagångar, vargnät och
vargskall, om råttares tillsål lande lill de fårdandes hjelp, oro frid
och sämjas bevarande, jemte förbud mot våldgästningar, mol
fogdars och tjenstemäns olaga gåstning, samt annat mer, vittnar om
en åt de inre angelägenheterna oafbruiet vänd uppmärksamhet
till befordrande af ordning och välstånd i landet samt redbarhet
i handel och vande).
574. Sten Sture åfven använde allt sitt bemödande, att
med hvarandra försona de söndrade tänkesätten samt för
fäderneslandets sak vinna oeh fasthilla de mäktigaste och mest beiy-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
