Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
herrar och min, att, oförhindrade af Ronaogena frikallelse för
Slen Slnre från allt ansvar, ställa honom till rätta för de tilltal,
som de till honom hade. Genom Konongens bemedling slöta
dock mellan dem förlikning, dock si, att Slen Sture blef
förbanden ersätta Erkebiskopen den tillfogade skadan.
387. Johan atn&mnde vid sin kröning Sten Sture till
Riksbofcnästare ocb en bland de fyra, som onder bans frånvaro
skulle förestå riket; Svante Stare blef Riksmarsk; klosters samt
städers, andliga och verldsliga herrars friheter bekräftades. Rådet
deremot afgaf lill Johan sitt öppna bref derå, att efter hans död
erkänna hans soii Christian för rikets Konung, och till ytterligare
bekräftelse derå skalle till nästkommande S:t Jobannis tid
Lagmännen öfver allt riket jemte tolf frälsemän och bönder af hvarje
lagsaga samt en borgmästare och en rådman af hvarje köpstad till
allmänt riksmöte sammankallas, att samdrägteligen och högtidligt efter
Sveriges lag kora och erkänoa Christian som fullmyndig herre och
Konung öfver riket efter bans faders frånfälle. Man äfven
beviljade Johans gemål samma morgongåfva, som hans mor innehaft,
med rättighet tillika både för henne och Konaogen, att efter eget
godtOnnande sätta Svenska, Norska eller Danska mån till
embets-män och fogdar öfver de läu, som hörde till deras fatebnr, d. v. a.
som voro till deras uoderhåll och enskilta behof anvisade;
388. Då på detta sätt det väsendtligaste var ordnadt ocb
af-handladi, Johan vunnit målet för sitt stråfvande, herrarne åter allt,
hvad de önskat, vände Konungen i Januari månad del
följande året 1498 åter tillbaka lill Danmark. Men redan i början af
näst på följande år kom han åter till Sverige, denna gång åtföljd
af sin gemål Christina af Sachsen, som då vid Kyndelsmässtiden
kröntes i Upsala. Samma år red Konungen sin Eriksgata efter
gammalt öfligt bruk, och frampå våren kom till Sverige åfven hans
son Christian, som, då 18 år gammal, af rikels till allmänt möte i
Stockholm församlade ständer, erkändes och hyllades som
thron-följare. Men sedan sålunda allt gått Johan tillhanda, ban,
likasom hans företrädare, genom stora löften och skickliga
underhandlingar uppnått sioa förnämsta afsigter, led han åfven med dem ett
lika skeppsbrott, då han följde samma styrelsegrundsatser. Han
hade lofvat för mycket, för att kanna hålla allt, väckt ocb
ingif-vit förhoppniogar, som icke kunde fullbordas eller underhållas.
När derföre, efler det slora nederlag Danskarne ledo i det lill
Dilmarskernas anderkufvande år 1500 företagna krig, Konungen
påföljande år kom åter lill Sverige, möttes han af en mindre
gynnsam stämning i sinnena. Ett herremöte sammankallades af
Konungen till Stockholm vid Fastlagstiden. Sammankomsterna
höllos dels på rådlinset, dels i Gråbrödraklostret. De svåraste
klagomålen, som mol Konnngen förebragtes, voro: att, ehura fyra år
redan voro förgångna, sedan han blifvit antagen och hyllad som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
