Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de inbördes förbando sig med hvarandra, ”alt alla och livar föf
^ig siadigt, fasi och obroltsligeo hålla förenämnde i Malmö
af-”slutna dagtingan, och med lif och gods ttllhjelpa, alt densamma
”blefve fullgjord i alla sina artiklar och punkter:” en i sanning
mår-kelig förening, som bår till efterverlden viltnesbördel om det djupt
sjunkna fosterländska sinnet hos dåvarande stora herrarne af det
verldsliga som del andliga ståndet. Det icke mindre märkvärdiga
år, alt i samma fördrag herrarne af rådel roed ed lörbinda sig,
att ”med all makt göra dem motståod, som motsåtla sig
före-”oämnda dagtingan, eller vilja trånga rikels råd från de friheter,
”den makt och det välde, som de och deras förfäder haft hafva
”efter Sveriges lag och god gammal sedvånjo från hedenhfts, att
”skicka styrelse och regemente i riket, som dem tyckes bäst
”och nyttigast vara efter tidens lägenhet, synnerligen då
”krönt Konung icke år i landet, och de förklara, all hvilken I
”förenämnde afseende satte sig emot dem, skulle näpsas, såsom
”den der fört afvog sköld mot sina och rikets herrar.” Del var
egentligen mot Sten Sture, Rädsherrarnes förbund var rigtadt;
Erik Trolle var eo gammal, foglig, fridålskande man, och såsom
dessutom med sina roedbröder likstäinmig i åsigter, kunde han
af dem lått ledas ocli styras. Men då Erkebiskopen på den
utsatta valdagen i Upsala tillsporde bönderna, hvilken de ville hafva
till RikshÖfvidsman, och derjemte tillkånnagaf, alt rikets Råd förenat
sig om Erik Trolle, svarafft bönderna, att de icke ville hafva någon
Danskt sinnad man till föreståndare för riket, och sade Nej lill Trolle.
Menigheten öfverhufvud var på Sten Stures sida. Det uppväxte
håraf eo stor tvedrägt och söndring i sinnena. Man kom åter
tillsamman i Stockholm. Der lägrade sig Erik Trolles anhängare
på Gråmunkeholmen, Sten Stures into^o slottet; de förra stodo
i fulla vapen rustade till strid med byssorna vånda mot staden.
Förbitlringeo hotade att utbryta i uppenbara våldsamheter. Men
då ej blott menigheten bestäm dt förklarade sig för Sten Sture,
ntan åfven de yogre af rådsherrarne och ädlingarne slöto sig till
honom, dessutom Vesterås och Stockholms slott, de starkaste i
landet, innehades af honom, och de flesta höfvidsmännen i riket åfven
höllo honom slotten tillhanda, funno hans motståndare för godt
atl gifva vika, så att Sleu Sture den 23 Juli helsades som
Riksföreståndare.
596. Sten Sture den Yngre trAdde i sina stora
företrädares fotspår, liknade dem i mod och tapperhet, men öfvergick
dem i mildhet och saktmod. Redan som späd gosse gjorde hnn
ofla knäfall för sin fader och bad för de nödlidande; som man
och Riksföreståndare var han mot sina fiender försonlig och
ädelmodig, nästan mer än man tror sig kunna fordra af den
mensk-liga svagheten. Men denna ädla sinnesböjelse och haos öppna
redlighet begagnade vrånga radgifvare alt leda honom till steg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
