Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som mer bedra bans hjerta som medborgare ån hans insigt som
statsman. Han var ung till åren, icke understödd af
erfarenhe-teo; men hans ljusa förstånd, hans rena vilja, hans varma nit
för fäderneslandet, framför allt menighetens oinskränkta kärlek,
förde bonom dock lyckligt genom alla faror ocb skyddade bonom
ej mindre mol inhemska än utländska fieoder.
597* Den gamle Erkebiskop Jakob Ulfsson, som på äldre
dagar arbetade för unionen, men ej mer kände sig ega krafter
att strida derför, nedlade sitt höga embete och drog sig tillbaka
i lugn, för att gifva rum åt en yngre och kraftfullare man. Hao
hade till sin efterträdare utselt Gustaf Trolle, som helgat sig
åt det andliga ståndet och denna tid vistades i Rom. Och på
Jakob Ulfssoos förord valde domkapitlet i Upsala honom till
Svenska kyrkans öfverhufvud. Gustaf Trolle, son af Sten Stores
medtåflare Erik Trolle, var en stoll och äregirig man, hämndlystea
och hård, ihärdig och oböjlig. Jakob Ulfsson inrådde Slen Sture att
bifalla och främja del gjorda valet, emedan genom sonens upphöjelse
han kunde försona den förtörnade fadern. Den ädle och redlige
Sten Sture, sam dömde andra efter sig sjelf, samtyckte ocb sände
tvenne domherrar lill Rom, som från Riksföreståndaren medförde
bref till Påfven om bekräftelse för den* unge Trolle samt till denne
jemte den glada tidniogen om bans val åfven en ansenlig
penningsumma, för alt vidare befordra det vid det Romerska hofvet
och bestrida de kostnader, som dervid foro nödiga. Påfven Leo X
bekräftade det skedda valet, och Gnslaf Trolle återkom år 1515
till silt fädernesland. St<>n Sture gjorde i Stockholm flera
anstalter atl med höglidlighel och vänskap mottaga den nya
Erkebiskopen; men deune landsteg vid Biskopstnna, undvek hufvudstaden,
och smög sig hemligen till Upsala. Sten Sture sökte ånnu genom
ett vördnadsfullt bijef vinna hans vänskap och tillgifvenhet,
kallade hooom fader och bod honom till fadder ål sin son;
Erkebiskopen vårdade icke den vänliga skrifvelsen, låt med ståt och prakt
inviga sig i sitt nya embete, höil etl hof, prtkligare och yppigare
än Sjelfva Erkebiskopens, och samlade omkring sig alla sin faders
anhängare. Då fann Sten Slure, att han var bedragen, och till
en del hade bedragit sig sjelf. Han instämde Erkebiskopen lill
en herredag i Telge år 1516 atl aflägga sin trohetsed som
Rådsherre. Erkebiskopen kom icke, ntan inneslöt sig på Slåket och
höll der samråd med sina anhängare om de tjenligaste mätt att
åstadkomma en hvälfning och genom Danska Konungens inkallan*
de bereda Slen Stures fall. Men deras anläggningar höllos icke
nog hemliga. Sten Slure skyndade tUl Nyköping, öfverrumplade
slottsherren Sten Christersson och insatte honom i fängelse; denne
man dog kort derefter, meo upptäckte före sin död hela den
förrädiska sammansvärjningen. Peder Thureson (Bjelke) blef gripen
och Siegeholm honom fråniaget, Erik Trolle insalles i förvar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
