Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fogde i Upsala. Han hade i Torstuna härad i en badstuga
öf-verraskat en af Gustafs höfdingar, Jöns Olofssou, och
neder-gjort honom samt hundrade man; i Enköping hade han angripit
Lars Eriksson, men af denne blifvit slagen och tillbakadrifven.
Nu, då han sporde Svenska öfverstarnes anryckande, utsände
han spejare att kunskapa, huru starka och välrustade de voro.
Men öfverstarne grepo spejarne; icke en enda af dem kom
tillbaka; Svenskarne tvertom blefvo genom dem underrättade
Om Bjuggs styrka och rustade sig att genast bemäkta sig
staden. Då kom förskräckelsen öfver Kanikerna. De utsågo bland
sig fyra och Upsala stads Borgmästare och Råd bland sig tvenne,
att som beskickning afgå till de Svenska öfverstarne med
framförande af domkapitlets och stadens begäran, att vid S:t Eriks
då tillstundande högtid (den 18 Maj) de mätte innehålla med
alla fiendtligheter och icke störa den andakt, hvarmed den
helige Konung Eriks skrin och helgedomar i högtidligt tåg skulle
bäras till Gamla Upsala, såsom sed var. Öfverstarne svarade!
att det tillkom Sveriges infödda män, men icke Danskar och
utlänningar, att bära Sveriges skyddshelgons, den. helige
Konung Eriks helgedomar; de ville derföre göra sitt bästa och i
rättan tid infinna sig till högtiden. De bröto upp. Men den
trotsige Bengt Bjugg lät tillreda ett präktigt gästabud på öppna
platsen mellan de båda, stora och lilla, biskopsgårdarne; han
lät nedbryta planket omkring trädgården, att allt folket skulle
se, huru ringa han aktade faran; derefter tillbragte han med
sina knektar hela natten i dryckenskap, sång och dans, och*
lade sig sedan rusig att sofva. Klockan 2 om natten inryckte
öfverstarne i staden, nedlade vakten, satte sig i besittning af
fiendens skansar utanför biskopsporten och förskansade sig på
alla gator. Då sökte Bjugg, när han om morgonen vaknade,
att genom en betäckt gång mellan biskopsgården och
domkyrkan komma Svenskarne i ryggen; men den betäckta gången
var af träd, Svenskarne antände densamma samt sköto med
fyrpilar på biskopsgården, som var täckt med så kallad takved
och näfver och sålunda kom i brand. Bjugg, i fara att
inbrännas, slog upp porten till biskopsgården och flydde åt Flötsund
på vägen till Stockholm. Men Svenskarne förföljde och
neder-gjorde större delen af hans hop, och Bengt Bjugg sjelf, träffad
af en pil, dog få dagar derefter, när bardskäraren skulle draga
pilen ur armlåggen på honom.
I trenne veckor hade Öfverstarne innehaft staden, då
Gustaf sjelf kom dit. Han gick upp i domkapitlet och tillsporde
Kanikerna, om han skulle anse dem som Svenskar eller
Danskar. Han förehöll dem med skarpa ord deras och deras
Biskopars otillbörliga förhållande mot riket och dess infödda
styresmän i framfarna tider: han hotade dem, att derest hädan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
