- Project Runeberg -  Sveriges historia i sammandrag / Tredje delen. Gustaf I och hans tid /
46

(1857-1860) [MARC] Author: Anders Magnus Strinnholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lagas, att man i Lübeck visiigen öfvertänkt och beräknat, huru
genom ett hastigt slut på kriget den Svenska Riksföreståndaren
skulle hafva mindre behof af dess bistånd; det låg
uppenbarligen i Lübeckarnes fördel, att icke för hastigt påskynda den
i alla fall vissa utgången, för att möjligast länge blifva en
oumbärlig bundsförvandt, ty man skördade af krigshjelpen en
betydlig vinst. Gustaf var visserligen ännu icke i stånd alt
betala skeppen och de gjorda försträckningarne af
krigsförnöden-heter; men herrarne i Lübeck förtröslade på sina deröfver
nppsatta höga räkningar, vissa om framtida betalning. ”De
”Liibske,” heter det i en med händelserna samtida krönika 39),
”sålde the gamble skip och rostige skoott ((fältstycken) W. N.
”Herre dyrtt nogli, och gaf Hans Nåde daag ther uppå, effter
”att the sågo Hans Nåde hade vunnett speel och mectede medh
”tiden well betala them.” I anseende lill den länge störda
handeln var i Sverige nu stor brist på de varor, hvarmed
landet plägade förses af Hansestäderna, men deremot god tillgång
och godt pris på koppar och jern samt andra landets alster,
begärliga för Hanseaterna. Derlill kommo ännu andra
förhållanden, som gåfvo dem tillfälle att betydligen rikta sig.
Christian hade i Danmark slagit ett mynt, kalladt klippingar, så
ringhalligt, att det i sig sjelf icke fullt motsvarade en
fjerdedel af det derå åsatta värde; Sverige blef deraf äfven uppfyldt,
och klippingen, som knappast var värd fyra Svenska penningar,
måste mottagas för aderton och efter detta värde gå och gälla
i handel och vandel; tyungen af nöden, hade Gustaf år 1521
äfvenledes slagit ett lika ringhalligt mynt med det Danska.
Detta visste de Hanseatiska köpmännen att vända sig till nytta:
vid inköp af koppar och jern och andra landets alster
beräknade de klippingen efter dess fulla derå åsatta värde, och till
sitt beläckande för de varor, som de hit medförde, stegrades
af dem priset på dessa till det högsta; de äfven hitförde stora
massor af klippingar, som Christian hade påtrugat dem, och
tillbytte sig här koppar och jern derför. Så tillgick det både
under kriget och ännu länge derefter. Förbindelsen med
Sverige tillförde dessutom alla folkklasser i Östcrsjöstäderna stora
fördelar; handtverkarne derstädes hade fullt upp att göra, för
att eflerkomma alla beställningar; bössmakare, myntmästare,
konstnärer och handtverkare af alla slag begåfvo sig på några
Liibska herrars uppmaning öfver till Sverige och funno här en
lönande sysselsättning, hvaraf Östersjöstäderua dock fram i
tiden rönte den oangenäma följd, att afsättningen på Sverige
minskades för dem, i samma mon härstädes i konst- och
handt-verksväg utvecklade sig en sjelfständig verksamhet. Men
hvilken, anmärker den Liibska krönikan, tänker för ögonblickets
vinst på det mindre goda, som derefter månde deraf följa 40)?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:22:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistsam/3/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free