Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ön tillbaka mot afträdande till honom af Sölvitsborg med dess
lån på lifstid. På Sölvitsborg uppförde sig Norrby mer som
sjelf-ständig herre än en undersåte af Konungen i Danmark. Hans
oroliga och vid äfventyr vanda själ kunde ej långe fördraga den
stilla, overksamma lefnaden; han började åter att bygga skepp;
hans tillrustningar och växande makt väckte farhågor; han hade
sjuhundrade goda, Vålrustade krigare, skepp, krut och
munförråd. Man var i en orolig, fruktande ovisshet, hvarthän han
skulle v.ända sig med denna makt, ännu mer då äfven från
Tyskland spordes oroande tidningar om Christians företag och
rörelser. Ett af hans skepp, som kom från Gottland med
åtskilligt af Norrbys gods, silfver och fältstycken, hade,
storm-drifvet in i Kalmarsund, fallit i Arvid Vestgötes händer, som
till vedergällning derför, att Norrby kort derförut tagit ett
Konung Gustafs skepp med fyratio skeppund koppar, hvilket
strandat på redden af Bleking, nu bemäktigade sig det
storm-drifna skeppet med allt godset och folket, deribland Norrbys
egen fodermarsk samt mer ån tjugu af hans tjenare. Denna
förlust grep Norrby djupt. Han skref till Konung Fredrik till
vinnande af hans samtycke, att få hämnas på Konung Gustaf
och i Sverige söka sin upprättelse; han skulle sjelf bestå
krigskostnaderna, ville sjelf stå sitt eget äfventyr, om han
fick någon skada, men deremot skulle allt, hvad han eröfrade,
tillfalla Danmarks krona. När Fredrik vägrade detta och
för-böd honom, att mot Sveriges rike öfva någon fiendtlighet, då,
upptänd af harm, inlade Norrby besättning på Sölvitsborg, Lyckå
och Rottneby, utrustade sina skutor, fyra stora skepp och sex
jakter, förenade med sig tvenne andra sjöhöfdingar, som ströko
kring Bålterna med tre jakter och två barker, skref till
Christian om bistånd och hjelp och hotade alla Östersjöländerna.
Krigskonsten, så långt på denna tid densamma var utbildad,
kände denne man i grund, och nästan alla hamnar och skär
vid Östersjön voro honom bekanta. Derföre var han med sin
lilla makt så fruktad, att Konung Fredrik och Danmarks rikes
Råd skrefvo till^ Konung Gustaf och begärde hjelp både till’
sjös och lands. Ändtligen den 24 Augusti (1526) angrep den
förenade Svenska och Danska flottan Norrbys lilla sjömakt,
eröfrade trenne af hans stora skepp och fyra jakter samt tog
fyrahundra man till fånga. Norrby sjelf undkom icke utan
möda, ilade sedan med lemningarne af sin flotta till Narva,
att uppvigla Ryska Zaren till krig mot de nordiska rikena. Men
Konung Gustaf, som under hela sin regering troget följde den
grundsats, att ingen fiende borde föraktas, hade, emedan han
redan förut erhållit en vink om Norrbys afsigter, skickat Erik
Flemming med flera gode män till Ivan Wasiljewitsch, alt
ytterligare stadfästa den 60-åriga freden, en försigtighet, så myc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
