Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ket mera nödvändig, som efter trenne års förlopp ännu inga
sdtidebud från Ryssland ankommit till Sverige, att här ipottaga
bekräftelsen af den fredsförnyelse, som afslöts iMoskauår 1523.
Denna beskickning blef af Zaren med all vänskap mottagen, så
att den 60-åriga freden å nyo bekräftades i Moskau den 2
September, och det följande året den 26 Augusti fulla
bekräftelsen deraf föregick i Stockholm i närvaro af Zarens sändebud.
Derföre då Norrby kom till Moskau, blef han kastad i
fängelse, och hade tilläfventyrs der slutat sina dagar, om icke Carl
V utverkat hans befrielse. Derpå trädde han i Kejsarens tjenst,
stridde med sin vanliga tapperhet under hans fana och stupade
slutligen Yid belägringen af Florenz år 1530.
Först sedan den djerfve Norrby lenmat dessa riken, kunde
det stora kriget mot Christian anses utkämpadt, och norden
njöt nu ett slags lugn, som åtminstone för en tid icke afbröts
af några krigsrörelser. Efter kampen för upprätthållandet af
rikets sjelfständighet vidtager nu del stora arbetet för
ordnandet af de inre angelägenheterna och thronens och rikets
återupprättande ur de föregående lidernas förfall. Men här resa
sig tusenfaldigt större svårigheter än Danskarnes vapen voro,
och en vida hårdare kamp än mot dessa.
Rikets frigörelse från unionsbandet och åler tillkämpade
sjelfständighet hade icke vunnits utan stora uppoffringar:
kronans alla tillgångar voro utlömda, och till det mäktiga Hansa
stod riket i skuldförbindelser och i elt förhållande, som, långt
ifrån att inslämma med dess fördelar, faslmer borde qvarhålla
landet i vanmakt och för detsamma hämma all fri rörefce.
Redan vid andra hjelpsändningen af åtta skepp om hösten år
1522 medhade Liibska rådssändebuden Berendt Bomhower och
Herman Israel ett förslag till handelsfriheter, sådana Rådet i
Lübeck trodde sig kunna fordra af Riksföreståndarens
tacksamhet för de visade tjensterna. Gustaf dröjde med deras
beviljande: han ville först sluta kriget och vara herre öfver landet.
Men Rådet i Lübeck, i en lid, då man genom undandragande
af krigshjelpen kunde tungt låta Riksföreståndaren känna
följderna af ett vägrande svar, yrkade enständigt på fastställelsen
af de begärda friheterna. Sedan man en tid derom
underhandlat, blef ändtligen allt vidare uppskof omöjligt. På
val-riksdagen i Strengnäs den 3 Juni framlade Rådssändebuden det
ifrågavarande handelsfrihets-förslaget, erinrade om de talrika
väl-gerningar, som deras stad från fordom och synnerligen nu
bevisat Sveriges rike, påminte om de gjorda försträckningarne
af skepp, vapen, penningar och folk och fordrade antingen
ofördröjlig betalning derför, eller om dermed ännu någon tid
skulle hafvas fördrag, en mot denna tjenst svarande ersättning
i handelsfriheter. Gustaf bad ännu om dröjsmål dermed, till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
