Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gutilaf 1 ock k ans tid.
81
ekun u i ga och slilla det växande missnöjet, afgaf Gustaf, trenné
månader efter sitt uppstigande på thronen, på ett möte i
Ve-sterås vid Mormässotiden (den 8 September 1523), en offentlig
redogörelse öfver rikets drätsel. ”Han tackade de församlade
”herrar och män, andliga och verldsliga, köpstadsmän, bergs- v
”män, bönder och menige allmoge för deras mot honom
vi-”sade trohet, välvillighet och bistånd, synnerligen deri, att de
”honom utkorat till fullmäktig Herre och Konung öfver allt
”Sveriges rike, ehuru han gerna varit den värdigheten och
”omaket förutan, om han det icke för deras dagliga bön skull
”dem och riket till försvar och beskärm anammat hade. Han
”ville nu underrätta dem, att Danska Konungen och andra
”fremmande herrar uppgifvit den åstundan, de alltid haft till
”Sveriges land, så att riket nu hade förbund och fred med
”Danmark, hvarifrån det i många förlidna år icke plägat hafva
”annat äu plåga och ofrid. Deraf hade följt, alt
Konun-”gar, Herrar och Furstar, land och städer begärde få vara i
”fred och vänskap med Sveriges rike, om hvilka ärender bref
”dagligen kommo med tillbud af allt godt, så att Sveriges rike
”nu vore mera frejdadi och Sveriges Konung mer namnkunnig
”och i vördnad hållen i andra land än någon lid tillförne och
”kunde vänta sig hjelp och bistånd, när deraf behof gjordes,
”hvilket allt Sveriges invånare lände till stor ära och jemväl
”till gagn. Men han hade icke kommit dertill utan stor tunga
”och bekostnad, och ehuru han icke vore till någon räkenskap
”pliglig, ville han dock för deras skull, som oförståndiga voro
”och icke allting besinna kunde, gifva dem del af sin
räkenskap, att hvar och en måtte se, hvad han dels utgifvit, dels
”hade att utgifva för skepp, byssor och värjor, så ock till sold
”åt knektar, ryttare, hofmän, fotgångare, skeppare och båtsmän,
”och vore samma summa så stor, att det näppeligen någon
”menniska trott hafver. Men derföre hade han nu ock sådana
”skepp, byssor och värjor, alt ingen Sveriges Konung i förra
”tider finnes hafva haft dylika, för hvilken brist riket ock ofta
”fått stor skada till sjös och stundom mistat skepp med
dyrbara laddningar af koppar, jern, mårdskinn o. s. v., så att för
”mången sådan förlust man väl kunnat bygga ett godt skepp
”med byssor och värjor, hvarigenom man hade kunnat afvärja
”dylika skador. Han hade fördenskull icke sparat penningar,
”utån salt sig i stor, dråplig gäld, köpt somliga skepp för 7000,
”somliga för 8000 mark o. s. v., så att summan för skepp
allena uppgick till 100,000 gyllen, det är 10 tunnor fulla med
”penningar, och hade utan dessa skepp Christian haft tillfälle
”undsätta Stockholm, Kalmar och Finland, då riket på denna
”tid icke varit i Svenska mäns händer, såsom det nu Gudi lof
”vore. Visste ock hvar och en, hvad fremmande krigsfolk han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
