Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”alt lian lät plundra kyrkor och kloster, då likväl allt vore för
”rikets skull med ett rält lån skedt, som framdeles betalas
”skulle. Derföre de, som sådant tal förde, besinnade icke,
”hvilken nöd drifvit Konungen dertill, och syntes endast hafva
”för afsigt att skaffa honom en ovillig allmoge och stämpla
obestånd i landet, såsom ofta tillförne skedt vore, riket till stort
”förderf. Han hoppades derföre, att de goda Dannemånncn
”icke sådana slämplare och förrädare höra eller lida ville, utan
”fastmer hjelpa till att dem straffa och gerna se, att Konungen
”näpser dem, då han med sådant tal dem beslå kunde. Härå
”begärde han de goda Danneraännens svar. Fördes ock en
”stor klagan i riket öfver klippingarne o.ch det oköp, somliga
”mente vara kommet för deras skull. Men han lemnar det till
”hvar och ens besinnande, huru under förutnämnde stora
utläggningar det varit honom möjligt att låta slå sådant mynt,
”som väl hade bordt och af ålder varit hafver; icke heller hade
”han begynt att slå det ringa myntet, utan Konung Christian
”slog det först och kom sig dermed här in i riket, så är ock
”han med samma mynt Gudi lofvadt kommen här ut igen.
”Del första dock lägligheten tillsäger, vill Konungen derom
församla riksens Råd och de förståndiga i landet, frälsemän,
köp-”sladsmän och andra flere, andlige och verldslige, att de måga
”öfverväga, huru det ärendet skall bäst företagas, hvar
klippin-”garne skola bli gångande som de nu gå eller mindre. Gud
”är vittne, att det var af rätt nöd han trängdes att slå det
”ringa myntet, och af det goda runda mynt han sedan lålit
”slå och ännu slår, präglas icke mer än att rytteriet hafver det
”strax bort i sin lön, och är derutinnan någon bättring icke att
”förvänta, så länge behof göres af det fremmande krigsfolket,
”hvilket dock till förmodande icke länge skall vara; fogar Gud
”god ända i Finland, så är föga obestäldt mer än om Gottland;
”sedan kan han det fremmande krigsfolket till mesta delen
af-”skeda, och vill då vara om allting betänkt, ett godt regemente
”och skickelse både med, mynt och annan del i riket 54).”
Denna Konung Gustafs framställning (hvilken förkunnas
skulle öfverallt i riket) är ett utmärkande drag af denne
Konungs regeringskonst, huru han med en enkel, kraftfulloch
manlig vältalighet visste undervisa den enfaldiga menige man om
rikets tillstånd och behof, derigenom gjorde dem villigare till
uppoffringar för fäderneslandets sak och tillika stärkte deras
förtroende till de mått, som af honom i samma afsigt vidtogos.
De förebud emellertid, som redan spordes af
uppkommande inre oroligheter och missnöjen, och de mångfaldiga
bekymmer som alltmer började omhvärfva Gustaf I:s thron, stodo i
nära sammanhang med en stor och viglig händelse, som mer
än någon annan skiljer den Nyare historien från Medeltidens,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>