- Project Runeberg -  Sveriges historia i sammandrag / Tredje delen. Gustaf I och hans tid /
84

(1857-1860) [MARC] Author: Anders Magnus Strinnholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

emedan icke någon haft så djupa orsaker, och näppligen någon
längre förberedda, mer djupa och vidsträckta verkningar.

III. Reformationen.

Huru christen kyrka hos oss först grundlädes och i sin
utbildning fortgick under Medeltidens århundraden; den Täg
och det sätt kyrkan följde vid folkens uppfostran för det
christ-liga Iifvet; hurudan öfverhufvud gången och utvecklingen af
Medeltidens kyrkoväsende, hvarigenom det kom till erkännelse
af presterliga ståndets oafhängighet af verldsliga makten och
Påfvens, den på Petri heliga stol i Hom sittande Biskopens,
ovilkorliga rätt till en öfver hela christenlieten sig sträckande
nppsigt och domaremakt, ett andligt förmynderskap öfver
konungar och folk, detta är i föregående Delen (ss. 273—88. 312
—25. 350—54. 375—80. 390—96) i korthet antydt.

Menniskorna voro vid Christendomens första förkunnande
bland dem ännu icke tillgängliga för sanningens andliga kraft.
Genom förberedande sinnliga intryck måste för densamma
vägen banas till deras hjertan. De härifrån uppkommande
mångfaldiga kyrkobruken, botgörelserna, valfarterna, fastorna, den
heliga vördnaden för helgonen, för deras jordiska lemningar och
deras bilder, de fromma stiftelserna, de så kallade goda
verken, med den betydelse kyrkan inlade i dessa alla
gudalctighets-öfningar och genom den andakt hvarmed de förrättades, hade
på det menskliga sinnet en mäktig verkan. Genom en form
af religion skulle menniskorna beredas att fatta religionen sjelf.
De heliga bruken bildade en skön stam derför, men
vidskepelsens onda växte lätt derpå. Det skedde, att folket, som gerna
faster sig vid det yttre, satte religionens väsende i de sinnliga
andaktsöfningarne och iakttagelser af vissa bruk, af vissa
föreskrifter för det yttre lefvernet, och deruti samt i fromma
gåf-vor och stiftelser jemte andra så kallade goda verk såg en för
Gud välbehaglig tjenst, ^n lillfyllestgörelse för synderna,
hvarigenom förlåtelse för dessa hos Gud kunde vinnas.

Kyrkan har utöfvat ett mångfaldigt välgörande, stort och
mäktigt inflytande på det borgerliga samhället. Hon i tider,
då man ej kände andra vapen och knappt annan folkrätt än
jernet och stålet, var den enda skyddande och upprätthållande
makt, som åtminstone till en del hindrade, att ej Europa
sön-derslets af en evig tvedrägt, eller blef ett rof för
eröfrings-lystna och inkräktande barbarer. Det var sådan hon mot tidernas
och sedernas våldsamheter gaf det skydd, Kejsares och
Konungars befallningar ej förmådde gifva. De stållen andakten hel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:22:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistsam/3/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free