Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hit in i riket glasmästare och pappersmakare; för öfrigt lära sig
känna åtskilnaden mellan serskilta åkta stenar, mellan åkta och
alkemiskt guld; desslikes underråtta sig om gulds och silfvers
sked-ning och hvad lill messing hörer, emedan i dessa tre riken
ingen funnes, som kunde göra tuffuor eller messing, åndock
hår år koppar nog; han skulle taga kunskap om vattenhammare
både till koppar och jern, samt i N ii mberg och annorstädes
gifva akt på jerntråds dragning och redskapen dertill; äfvenså
skulle han i Polen, Tyskland och andra lånder, som han
ge-nomfårdades, använda all sin flit till inhemtande af konsten att
påfinna saltådror; han skulle åfvenledes låra sig "laborare in
"apotheca" med allt hvad dérlill hörde, emedan Biskopen vore
betånkt att inom sitt stift anlågga ett apothek; ånnu annat
mer uppdrager han honom att underråtta sig om och att sig
(ill minnes uppskrifva allt i en liten bok; de nyaste böcker i
lagfarenheten skulle af honom uppköpas, åfvenså några
Italienska verk på rim, såsom "Inaraoramentum Karoli Magni,”
"fna-"moramentum Renoldi vel Orlandi," hvilka böcker Biskopen
ville till det allmånnas bästa låta öfversätta på värt Götiska mål
serdeles för krigsfolkets skull; han ålägger Petrus att Jära sig
Italienska och Franska språken, och säger, att det ångrar
honom sjelf mycket att hafva försummat detta. Brask var en
kringseende man, kraftfull och driftig, på en gång Statsman
och Biskop. Huru han för Öfrigt tänkte sig Sveriges frihet,
finner man af honom antydt i följande ord: "Vi sägom stort
"af riksens frihet, och vetom dock icke hvar hon finnes igen,
"medan kyrkan och ridderskapet i andra riken, som arfriken
"äro, ej allenast njuta sina gamla friheter, utan hafva mycket
"större, än vi här någon tid fingom. I andra länder hafva
biskopar hela land, slott och städer; hår må en man ej hafva
"ett hus orifvef, der han måtte vända ett par oxar uti, när dem
"så lyster. Vårt rifces frihet hänger på kyrkan och
ridderska-"pet, ty att allmogen skall alltid lika göra sin årliga skatt,
gäst-"ning och dagsverk, der de ingen fi ihet utinnan njuta, ty
kro-"nones skatt och ingäld bör icke minskas. Och ty, när kyrkan
"och ridderskapet ej njuter sin gamla frihet på sina bönder,
"år här ingen frihet taga, utan deras gods läggas öde för de
"många husbönder. Och så blifva kyrkan och ridderskapet
"först fördrifna, och sedan derefter kronan utan all tvekan, når
"de åro borta, som skulle hjelpa och försvara, när derom tränger.*
Rikets allmoge var utarmad, kronan försänkt i djup skuld,
kyrkan åter rik på skatter i silfver och dyrbarheter, hopsparade
under århundraden, och dessutom i besittning af en stor
jordfast egendom, med fri- och rättigheter, som gjorde densammä
nästan alldeles ofruktbar för staten. Biskoparne, lika verldsliga
farstår, höllo ordentligt hof, ofta yppigare och präktigare än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
