- Project Runeberg -  Sveriges historia i sammandrag / Tredje delen. Gustaf I och hans tid /
102

(1857-1860) [MARC] Author: Anders Magnus Strinnholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

afinan män till Tyskland, att närmare erfara den religiösa
rörelsens framgång, dess art och beskaffenhet. Betänksam i alla
vigtigare mål, ej hänförd af ögonblickets retelser, vaksam på
allt, och desto försigtigare, så länge sakerna ännu voro
tvifvel-aktiga, följde han den grundsats, att hvarken hämma eller
befordra den nya läran. Han drefs fram till ett bestämdare
öf-vergående på dess sida mer af händelsernas och lärans egen
makt, än han från början handlade efter någon förutfattad plan.
Men att den nya lärans grundsatser till sina väsendtligaste
delar, så vidt han dem fattat eller de kommit till hans kunskap,
redan tidigt gjort intryck på honom och fastat hans
uppmärksamhet, uppenbarar sig deraf, att han kallade Lars Andersson
till sin kansler, jemte det att han till Olaus Petri anförtrodde
Stockholms stads signet, förordnande honom till stadens
Sekreterare, samt tillstadde honom att som predikant uppträda i
stadens kyrka, på samma gång en annan af namn Mikael
Lan-gerbeen, som nyss var hemkommen från Wittenberg och äfven
tillgifven den nya lärdomen, kallades till Stockholms stads
kyrkoherde 60). Genom Olai förflyttning till Stockholm
öppnades för honom ett vidsträcktare utrymme till verksamhet;
han frambar, med en Reformators sinne och styrka, modigt
evangelii ljus, stördes dock under sina predikningar ej sällan
af stenkastningar och annat oväsende, och kallades
allmänneli-gen Mäster Olof i korgen (i anledning af den för honom
inrättade predikstol, som hade skapnaden af en korg). Han och
Lars Andersson voro den nya lärans första kämpar. Dess
starkaste motståndare var Biskop Hans Brask i Linköping, en
man med hög känsla af sitt embetes värdighet, fast och orubblig
i sin öfvertygelse om sanningen och heligheten af de
tros-låror, på hvilkas grund den katolska kyrkan hvilade: den
kanoniska lagen var för honom och hans medbröder det, hvad
Bibeln var för den nya lärans förfäktare och bekännare.
Fosterländskt sinnad, mon om rikets anseende, väl och ära, bar
Brask en hög aktning för Konung Gustaf såsom fäderneslandets
räddare, och Gustaf tillbaka aktade Biskopen högt såsom den
kunskapsrikaste man på sin tid och äfven i verldsliga saker
den mest förfarna och skarpsinniga, så att han ej sällan tog råd
af honom. Hans bref bevara många minnen af hans omtanka
för sitt fäderneslands uppkomst och bildning. Det var han,
som utkastade första tanken på en kanal mellan Venern och
Vettern, såsom hans egna ord lyda: är värt råd att upp skall
skäras mellan Fettern och Fenern för forelön och
köpmans-gods skull, sä att Öresund och de Fendiska stader kunna
oss icke tränga; han ville se vårt land tillgodogöra sig
fremmande vetenskap och konst och uppdrager en Petrus
Bene-dicti, som år 1524 var stadd på en utländsk resa, alt skaffa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:22:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistsam/3/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free