- Project Runeberg -  Sveriges historia i sammandrag / Tredje delen. Gustaf I och hans tid /
120

(1857-1860) [MARC] Author: Anders Magnus Strinnholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att komma hit in i riket igen. Till Dalarne hade han tid
efter annan sändt skrifvelser med varningar och förmaningar
att icke sätta tro till Sunnanväders och Knuts dikter, men
blund sig utse en eller två män af hvar socken, alt med
förenämnde herrar, för hvilka lejd äfven utfärdades, komma ned
till Konungen att höra och förfara, hvad han hadé mot dem
och de mot honom. I dessa och ännu. andra skrifvelser
upplyste han tillika rikets inbyggare, hvarifrån dyrheten och brissen
på salt och andra varor ledde sig, att skulden icke var hans,
men kom till en väsendliig del från kriget mellan kejsaren och
konungen i Frankrike; han hade icke sparat och skulle icke
spara någon sin omtanka, alt genom underhandlingar afhjelpa
det onda, och hau hade nu äfven hopp att snart se detsamma
afhjelpt. Menigheterna erinrades, huru i Distings- och
Sam-tingsraarknader och annorstädes öfverallt kring landet stor
klagan förts öfver klippingarne och man allmänueligen begärt, att
de måtte upphöra att gå, och alt det var på grund af denna
deras begäran och efter Ständernas beslut han låtit aflysa dem;
ban hade för öfrigt hvarken uppsatt eller nedsatt myntet, utan
låtit det gå som förut; att somliga af oförstånd, andra af
förakt misskänt det stora, runda mynt Konungen låtit slå,
och gifvit det ut bland allmogen dyrare, än de uppburit det
och det var påslaget, var emot hans vilja, och han varnade
deremot, upplysande menigheten om haltbarheten och värdet
deraf. Men icke stadnande dervid, att låta skrifvelser häröfver
utgå, utsände Konungen särskilta ombud till marknader och
andra sammankomster, att undervisa allmogen om förhållandet
så i det ena som det andra. Han sammankallade köpmänneu
i Stockholm samt de många Tyskar, som der vistades, öfver
hvilkas handelsbedrägerier mest klagades, förestäjde dem
obilligheten af varornas dyrhet, sedan godt mynt nu åter kommit i
rörelsen, anmanande både dem och likaså i sersk il t skrifvelse
köpmännerna öfver hela riket, att rälla sin köpslagan derefter,
så att den skamliga oköpa, som nu var på alla varor, målle
afsladna, vetande, lyda Konungens ord, alt när redligt köp
gifves pä varor, sä drifves köps lagan med varorna, och
penningar ne blifva qvar i landet och icke utföras, såsom
härlilldags myckel skedl är. Återkommen från den blodiga
stormningen och ålereröfringen af Kalmar slott, red Gustaf i
Oktober månad sjelf upp till Dalarne* och på Tuna landsting
höll samspråk med dessa bygders allmoge, med den följd, att
”Kopparbergsmän, Silfbergsmän, Jernbergsmän och menige
”allmoge som bygga och bo öfver alla Dalarne” i öppen
skrifvelse ”till sina kära medbröder kronones skattskyldiga bönder,
”landbor och menige allmoge öfverallt i riket tillkännage, att
”de klarliga hört och förstått Konungens redliga ursäkt för det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:22:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistsam/3/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free