Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”goda män och dannesvenner, som troligen och med huldhet
”tjent Sveriges herrar och Sveriges rike, har han förhatat och
”fördrifvit; men rikets förrädare, Svenskar, Danskar och Tyskar,
”som varit med rikets hätske fiende Christian, dem hade han
”framsatt. De hade väntat bättre köp på hvad de behöfde,
”men ju längre de väntat, desto värre köp hade de fått. Vi
”hafva,” yttra de till slut, ”icke hulpit er fördenskull, att J
”skullen draga våra fiender in i landet, utan derföre att vi
”vilj«)m vara dem qvitte och hafva frid, sämja och kärlek, och
”våra efterkommande efter oss. Men vi kunnom det förmärka,
”att J viljen nu platt förderfva oss Svenske män, det vi med
”Guds hjelp afvärja vilja med alla dem, som Svenskt blod
”och hjerta hafva till sitt fäderneslands bästa. Det rätter eder
”fullkomliga efter.”
Då lät Konungen år 1525 kallelse utgå till ett allmänt
riksmöte, tillsägande alla frälsemän, ”hvar vid sitt namn den sitt
”frälse bekänna vill,” två förståndiga män af hvar köpstad, den
ene af rådet, den andra af menige borgerskapet, och två
myndiga bönder af hvart härad, som väl undervista äro om menige
mans vilja och deras ”törffthelighe” goda råd på samtliga
menigheternas vägnar dela kunna med de goda herrar och mån,
som der församlade blifva, att de skulle, rikets rådsherrar den
första Söndagen, alla de öfriga andra Söndagen efter Philippi
och Jacobi dag (d. v. s. de förra den 7, de sednare den 14 Maj)
sammanträda i Vesterås. För denna samling af rikets ständer
frambar Konungen med värdighet sin förtrytelse öfver de grofva
lögner, som spriddes omkring i landet, öfver de förrädiska
stämplingar som mot honom förehades, och det obestånd, den
tvedrägt man i riket sökte åstadkomma; han slöt sin
framställning med den tillsägelse, alt om sådan brist hos honom funnes,
att hans regemente i någon målto misshagade dem, vore han
redebogen att återlemna makten i deras händer, på det icke
för hans skull något nytt obestånd i riket måtte uppkomma.
Till denna framställning svarade Ständerna med bedjande ord,
”att han icke måtte öfvergifva dem, utan blifva vid riksens
”regemente och stå dem så före efter den dag, som han
hittills hade gjort; de ville för honom våga lif och lefverne,
”och försäkrade på menige landsens vägnar, och hvar för sig, att
”troligen tillhjelpa, att slike stämplare uti ingen landsända skulle
”försvarade blifva, utan straffade så, att andra skulle se dervid.”
Att tillika upplysa menigheterna öfver hela riket, huru allt
sig hade, lät Konungen utgå till menige man i landet en öppen
skrifvelse, deruti han framlägger förhållandet med de stämplingar,
som förehades, att hvar och en deraf måtte inse, huru med
detta allt endast syftades derhän, att härstädes åstadkomma
söndring och tvedrägt, och sålunda för Christian bereda vägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
