Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bergverken voro förfallna, kronans ränta förminskad, stora
utläggningar för band, sa alt af kronans uppbörd krigsfolket icke
kunde uppehållas och lönas. På grund af denna framställning,
och på det menige man icke skulle betungas med nya gärder,
biföllo ständerna Konungens förslag, , att hela den kyrkorna
öfver hela riket denna vinter tillfallande tionden af förra årets
skörd, med undantag af hvad som erfordrades till uppköp af
vin, vax och oblater, skulle användas till knektarnes underhåll,
och rytteriet förläggas i borgläger (d. v- s. inqvarteras) i alla
kloster, som hade ränta nog, men få i bröd. Att i framfarna
tider vid trängande nöd en större eller mindre del af
kyrko-tionden blifvit påkrafd till hjelp för det allmanna eller till
fyllande af Konungarnes behof var visserligen icke något så
alldeles ovanligt; men ännu var det hitintills icke sedt eller
spordt, att klostren blifvit belastade med inhysning och
underhåll af krigsfolk, emedan denna tunga kastades på de
skatt-dragande bönderna. Den^ vaksamme Biskop Brask, oroad af
denna begynnelse, hvarpå kunde följa ännu andra kränkningar
af kyrkans gamla friheter, afrådde Konungen ifrån att äska
kyrkans tionde, men lade honom ännu allvarligare på sinnet,
att i riket icke införa några fremmande rätter, såsom det att
lägga borgläger i klostren, hvilket var stridande mot Konungens
ed, mot Sveriges lag och rikets gamla frihet och rätt: något %
skäl till sådant kunde vara i de länder, hvar klostren voro
grundade på kronans län eller annan ränta; men så icke
härstädes: Alvastra var grundadt på Drottning Ulfhilds, Konung
Sverkers gemåls morgongåfva, gammalt frälse, som aldrig hörde
kronan till; Nydala kloster på gods och räntor af biskopsbordet;
Vreta, kloster på Carl Sverkerssons enskilta gods; framfarna
Konungar och andra furstar i riket skulle icke hafva
försummat .sig härutinnan, om de förmärkt sig hafva någon den
ringaste rått; men ingen hade gjort tillbud till sådana ingrepp.
Till dessa Biskopens föreställningar svarade Gustaf: ”Jag vet
”ingen annan utväg att komma riket till hjelp, begärande edert
”goda råd, hvilken annan bältre lämpa vi skola finna till att
”uppehålla riksen§ tunga med, den nu i vår lid mycket större
”varit hafver och är, än i någon Herres tillförne. Hvad J
”skrifven om utländska rätter, så veten J väl, att utländsk rält
”är icke platt onyttig, man kan taga deraf så mycket skäl och
”nödtorften fordrar. Vi hafva dock icke sett derefter, utan
”allenast efter nöden. J veten väl, att nöd bryter lag, och
”icke allenast menniskors lag, utan stundom äfven Guds lag;
”och år det vål en rätt gudstjenst att föda en hop skrymtare
”uti ett lösaktigt lefverne, eller försyndar jag mig mot Gud,
”når jag aktar menige mans bästa och ser till, huru riket och
”dess inbyggare skola beskyddås. Hvad J skrifven om klostren»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
