Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kans bann öfver dem. I denna nöd togo de sin tillflykt till
Konungen, hvilken de hade hört i religionsmål vara af annan
tanke än presterna. Han upphäfde bannlysningen, återgaf de
älskande åt hvarandra, förebrådde Biskopen, att han ej båttre
underrättat sig om förhållandet, utan till nunna mot hennes
vilja invigt en med sin älskare trolofvad flicka, hvilket vore
stridande ”ej allenast mot Guds lag, utan ock, som oss
under-”vist är, mot den J kallen kyrkans lag;” han tillsades att
afstå från alla bannlysningar, till dess flera kyrkans prelater
kunde komma tillsamman och bland andra ärenden äfven
ran-saka, huruvida sådant var tillbörligt eller ej. Munkar, som
ville lemna sina kloster, erhöllo försvarelsebref af Konungen;
med hans goda minne och med fribref af honom begåfvo
sig Vadstena klosterbröder upp till Norrbotten att undervisa
de fattiga Lappar jemte andra den landsändans inbyggare om
Guds ord och hvad till deras själs salighetx hörer samt
derstädes äfven, så vidt lägenheten det tillsade, upptaga en skola
för Lappars och andra goda mäns barn. Såsom öfver klostren,
så äfvenledes utsträckte Konungen sin makt öfver det hela af
kyrkan och dess presterskap; han af- och tillsatte prester och
började äfven i fråga om arf efter prester tillerkänna kronan
vissa rättigheter, äfvensom han i annat strängt iakttog och
bevakade dem. Det var härstädes förbi med påfvedömets makt
och anseende. Gustaf styrde inom sitt rike på en gång som
Konung och Påfve.
Mest af allt väckte det en stor uppmärksamhet, då han
klandrade stiftelsen af Mariefreds eller Gripsholms kloster. Hans
faders morbroder Riksföreståndaren Sten Sture den Al dre hade
stiftat detsamma af gods, som efter honom bordt i arf tillfalla
Gustafs fader Erik Johansson, hvilken emellertid af sin myndige
morbroder blifvit tvungen, ”såsom mången danneman velerligt
”vore,” att samma stiftelse besegla, hvilket dock skedde med
det vilkor, att om klostret icke kunde för några saker skull
blifva vid makt, skulle godset då komma till sina rätta
arf-vingar igen. Tå sådan grund väckte Gustaf inför rikets Råd
på riksdagen i Vadstena i början af år 1526 klander mot
förenämnde stiftelse, återfordrande godset, såsom rätter arfvinge
dertill. Klosterbröderna, stämda inför rikets Råd att svara tiU
det väckta åtalet, besinnade, att vid ett sådant förhållande
deras kloster icke var fulleligen tryggadt, men skulle alltid
hafva att vänta klander af arfvingarne, och således väl ske
kunde, att godset blefve af Rådet dem fråndömdt, funno
derföre råd Ii gare, hellre än att låta det komma till rättens afgörande,
alt häröfver med Konungen ingå en vänlig öfverenskommelse;
han, ”på det att de icke skulle fara villråda”, erböd dem i
stället Juleta kloster, emedan der var-”ett löst parti och ganska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
