- Project Runeberg -  Sveriges historia i sammandrag / Tredje delen. Gustaf I och hans tid /
128

(1857-1860) [MARC] Author: Anders Magnus Strinnholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

”med den ena och andra; men eder kan det förtryta och
andra flera, som icke annat veta eller vilja veta, än att
biskops-”embetet skulle vara stiftadt lill något stort herradöme, icke
”besinnande, att Skriften håller, att de äro den menige mans
”tjenare uti evangelio* det han kommer bättre vid att sköta,
”då han hafver föga hofmän, än då han hafver många. Men
”J veten icke eller viljen icke veta, hvad en sannskyldig
”Biskop är.”

Man ser Konungen från denna tid i sitt förhållande till
kyrkan tillvägagå med en alltmer bestämd och afgörande
myndighet. Redan år 1525 hade han låtit företaga en allmän
räfstesyn i klostren och uppdragit denna förrättning åt Priorn
i Sigtuna dominikaner-kloster, Mårten Skytte. Denne fann
den mesta genslräfvigheten hos sina egna ordensbröder, serdcles
hos Dominikanerna i Vesterås, hvilkas Prior Robertus, en
upprorisk och orolig man, bördig från Norrige, jemte andra
dervarande Norska bröder haft sin hand med i Sunnanväders
och Mäster Knuts stämplingar i Dalarne. Konungen, derom
underrättad, ej blott afsatle Robert från hans embete, utan
äfven utgaf kort derefter en sträng befallning till honom och
andra utlänningar af denna orden att inom tre veckor lemna
riket, hvarpå Konungen af egen makt förordnade en annan Prior.
Han sporde, att i klostret i Arboga plägade mycket oredliga tillgå
i mångahanda måtto. Klosterföreständaren afsatles, och
Konungens tjenare Lars Sommer fick befallning alt der lägga sig i
borgläger, uppskrifva klostrets klenoder och egodelar, deröfver författa
ett register, och samfält med stadens borgmästare och råd
tillförordna en annan föreståndare för klostret. Klostren
öfverhufvud undgingo så mycket mindre hans uppmärksamhet, som
munkarne öfvade ett stort inflytande på folket och af dem
isynnerhet fördes omkring i landet mycket elakt tal mot Konungen.
Han började derföre ej blott att taga dem under en strängare
uppsigL, men äfven alt inblanda sig i förvaltningen af deras
egendomar samt uppteckna deras inkomster, och då Biskop
Brask, som såg allt detta med grämelse, företog sig alt göra
en dylik uppteckning af Nydala klosters egendom, för att en
gång, i mera gynnande omständigheter, kunna återfordra,
hvad kyrkorna och klostren nu måste tillsätta, sade Konungen
honom allvarligen till alt afstå derifrån, emedan, såsom rikets
Konung, han ville allena styra och råda öfver allt sitt land
och sjelf med klostren beställa. Han ingrep äfven i kyrkans
domsrätt. En yngling, vid namn Olof Tyste, älskade en flicka
i Vadstena, dotter af en köpman. Föräldrarne gillade icke
flickans val och insatte henne i Vadstena kloster, der hon af
Biskop Brask invigdes till nunna. Men ynglingen fann medel
att rycka flickan derifrån. Då förkunnade Biskop Brask kyr-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:22:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistsam/3/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free