Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pä det riket måtte den faran vara förutan efter dednadag,
skulle biskoparne till Konungen antvarda de slott och fasten*
som de au hafva, samt hädanefter icke rida med flera karlar
ån Konungen dem föresatte; hvad öfver var i deras uppbörd,
skulle komma kronans ränta till godo, på sätt de derom kunde
éfverenskomma, med Konungen. Likaså skulle förhållas med
domkyrkornas och kanikernas räntor, så att, sedan Konungen
öfverlagt, huru mycket till deras redliga uppehälle var
behöfligt, skulle det öfriga tillkomma kronan. Beträffande klostren
.och klostergodsen stadgades, att som i de kloster, hvilka af
ränta uppehöllos, en lång tid varit ett skröpligt regemente,
skulle Konungen öfver hvartdera af dem ega att sätta en
riddersman, som borde hålla klostret vid makt, förse klo*
slerpersonerna med nödtorftigt uppehälle samt af öfverskottet
göra kronan tjenst med borgläger eller annat, eftersom
Konungen funne för godi; 3) på det ridderskapet måtte upphjelpas,
samtycktes, att de gods och hemman, som dess fäder eller
förfader skänkt, sålt eller pantsatt till kloster, kyrkor och
pre-benden sedan den tid, Konung Carl Knutssons räfst stod, skulle
återgå till arfvingarne eller bördesmännen; dock borde det,
som vore såldt eller pantsatt, lösas igen för mer eller mindre,
eftersom godset på längre eller kortare tid varit borta och
sig sjelf ej löst hade genom tidens längd. Emellertid skulle
ingen få laga sitt igen, förrän han på tinget bevisat sin
börds-rätt med tolf män efter iagen i svarandens närvaro.
Skatte-jord åter skulle gå tillbaka, huru länge densamma än yarit
borta. 4) Guds rena ord skdlle hädanefter predikas i alla
rikets kyrkor, och de straffas, som derom utspridde några
falska och elaka rykten.
Jemte detta allmänna beslut, kalladt Festerås Recess, fattades
rörande kyrko-ordningen elt serskilt, som fått namn af Fester ås
Ordinantia och upptager följande stadgar: Biskoparne egde
besörja sockenkyrkorna vid inträffande ledigheter; men skedde
så, att de försörjde dem med odugliga klcrker, mandråpare,
drinkare eller sådana, som icke kunna eller vilja predika Guds
ord, och Konungen kunde bespörja någon annan, som skickligare
vore, hafve han makt alt drifva bort den obeqväma och
tillsätta en annan. Biskoparne och domkyrkorna skulle låta
Konungen få register på alla derns räntor i afrad, tionde, penningar,
spaör, jern med annat, att Konungen måtte pröfva, huru mycket
de deraf skola behålla och huru mycket gifva honom till
kronans bästa. Prelalurer, kanonier och prebenden skulle ieke
förses, med mindre Konungen blefve * åtspord, eller hvilkefl
han dertill skickande varder. Der svaga gäll voro, kunde, otfi
tillfälle dertill gåfves, tvenne sammanslås till ett, dock så> att
Guds ord dermed icke nederlades och att dör icke mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
