Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genom betygande att efterkomma hans vilja. De utsände
erhöllo företräde, men funno Konungen hård och obeveklig; han
bad dem gå tillbaka och säga Ständerna, att han stode fast
vid det, hvad han en gäng i deras närvaro hade 9agt.
Sändebuden, bönfallande, sökte på allt sätt beveka Konungen till
mildhet och nåd; men förgäfves. Bedröfv^de gingo de tillbaka
och förkunnade Ständerna den olyckliga utgången af deras
beskickning. Alla blefvo bestörta. Olaus Petri och Lars
Andersson dristade sig icke alt å nyo i detta ärende träda upp
till Konungen, utan bådo Ständerna skicka andra, som
lilläfven-tyrs bättre kunde lyckas. Då utsågos Riksrådet Knut
Andersson (Lille) och Biskop Magnus Sommar, att åter gå upp till
Konungen och framföra Ständernas bön. Men äfven de
åter-kommo med samma olyckliga budskap. Bestörtningen ökades7
en djup bedröfvelse herrskade i hela riksförsamlingen. Ture
Jönsson och Biskop Brask, som hittills salt allt*i oreda, vågade
icke framföra ett ord. Den ena efter den a^dra gick att blidka
den förlörnade Konungen, men länge utan framgång, och allt
hvad man slutligen förmådde vinna, var det löfte Konungen
ändtligen gaf, att han sjelf följande dagen skulle infinna sig i
klostersalen.
Den vördnadsfulla undergrfvenhet, hvarmed han blef
mottagen, då han åter inträdde i klostersalen, var honom redan
en borgen, alt han segrat och nu gick att skörda frukten af
sina visligt utförda och väl beräknade mått. Bestormad af
böner, bevektes han att återtaga den krona han velat lemna.
Alla med glädje svuro honom å nyo huldhet och tro. ”De
voro nu,” heter det i krönikan, ”något närmare komne till
”att besinna, huru mycket de honom hade behof, än som
”förr.”
Samma dag, Midsommarsdagen den 24 Juni, vid
riksdags-ärenderuas återupptagande afgåfvo ridderskapet, borgerskapet
och bönderna, hvartdera ståndet för sig, sitt betänkande eller
svar på de framställningar, som Konungen dem föregifvit, och
på grund af dessa betänkandens i alla delar nära samstämmighet
med hvarandra fattades det vigtiga riksdagsbeslutet, som
bestämmer: I) att alla rikets inbyggare enhälligt skulle hjelpa
till att dämpa de uppror, elaka rykten och obestånd, som i
någon del af riket uppkomma kunde, vare sig i Dalarne eller
annorstädes; 2) alt som biskoparnes, domkyrkornas,
kanikernas och klostrens ränta vore kommen från rikets inbyggare
med stadfäslelse af de herrar, som då voro, så skulle kronans
ränta, som nu förminskad var, dermed åter upprättas; och
emedan biskoparne härlilldags varit alltför mäktiga^ så att de
ofta kastat sig upp mot landsens herrar, fördrifvit dem,
indragit fremmande herrar, riket till aldraslörsta förderf, ocl*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
