Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
honom att icke dröja dermed, och sedan tidt och ofta förnyat
detta räd, som befunnes godt af krönikom och mannaminne som
än lefva. Men af klara grunder uppsköt Konungen kröningen,
och hvar och en förevänning härtill var honom välkommen.
Ty de fri- och rättigheter en Konung besvärjer före sin
hyllning eller kröning, anses som grundlagar; dem han sedan
bekräftar, synas mer bero af hans nåd och välbehag. Vesterås
recess frikallade ändtligen Gustaf ifrån att bekräfta och besvärja
de andligas friheter, och nu uppsköt han ej längre att uppfylla
folkets så ofta yttrade önskan. Således vid pass sex månader
efter Vesterås riksdag, sammankallade Gustaf ständerna till
Upsala alt öfvervara hans kröning. Biskop Peter Månsson i
Vesterås, som i Rom af Påfven blifvit invigd i embetet, fick
tillsägelse att deruti äfven inviga Biskoparne Magnus Haraldsson
i Skara, Magnus Sommar i Strengnäs och Martin Skytte i Åbo,
på det ingen måtte kunna framkasta den förebråelse, att denna
högtidliga handling icke blifvit förrättad af rätteligen invigda
Biskopar 71). Man bekymrade sig icke mer om Påfven, och
om än hos Biskoparne härulinnan någon tvekan synes hafva
uppstått, måste denna vika för den bestämda befallningen frän
Konungen, som ”lemnade dem blott valet mellan vigning och
”afsägelse.” Han äskade ock af rikets församlade Rådsherrar,
att de dristeligen skulle gifva tillkänna, hvilka fel och brister
de hade mot honom att anmärka, i hvad måtto det helst vara
kunde, på det han, innan kronan sattes på hans hufvud, hellre
med en god vilja måtte derifrån afslå, än att sedan något
obestånd skulle deraf födas. Med vördnadsfull undergifvenhet
frambar då Rådet följande framställningar: 1) att nunnor och
munkar icke måtte tillstädjas så fritt öfvergifva klostren, såsom
nu skedde; 2) att brudvigsel måtte förrättas med mässor efter
gammal god sedvana; 5) att allt ätande af kött om Fredagar
och Lördagar, hvaröfver aldramesta rop uppstod i riket, måtte
förbjudas. Rådsherrarne trodde den i sinnena rådande oron
och ropet, som nu ginge bland menige man om en ny tro,
derigenom kunna stillas, och framtida obestånd sålunda månde
afvärjas, i hvilken meniug deras framställningar kunna tydas
såsom varningar mot ett alltför ifrigt framfarande i
kyrkoförbättringen. Man finner icke antecknadt, hvad Konungen
härtill svarat. Med högtidlig prakt förrättades och firades hans
kröning den 12 Januari 1528. Äplet bars af Rikshofmästaren
Ture Jönsson, svärdet af Riksmarsken Lars Siggeson, spiran
af Riksrådet Holger Carlsson, kronan låg på altaret, högsta
mässan samt smörjelsen förrättades af Biskopen i Skara. I den
konunga-ed eller försäkran, Gustaf nu afgaf såsom smord och
krönt till rikets Konung, hördes icke den vanliga förpligtelsen
att beskydda den heliga kyrkan och hennes personer. Tretton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
