Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och tron sammanhängde, rent förkastadt och afskaffadt, funna
med harm det väsendtligaste deraf ännu bibehållet; de sednare*
som väntat, sedan Biskoparnes makt blifvit kringskuren och
kronans inkomster upplijelpta på bekostnad af de andligas, att
kyrkan i allt öfrigt skulle förblifva i sitt gamla skick, fredad
mot det Lutherska kätleriet, förnumrao med oro och
bekymmer, huru allt syftade hän, att omvandla äfven läran och
tron. Trenne af Vadstenas klosterbröder, som öfvervarit
kyrkomötet i Örebro, återkommo derifrån bestörta, och då Konungen,
kort efter sapanja möte sände dugliga predikanter, sådana han
sjelf hade hört och k£nde, till domkyrkorna i riket, förmanande
Biskoparne att dem välvilligen mottaga, skydda och försvara,
tilldrog sig, att de tvenne, som kommo till Skara, den ene,
då han höll sin första predikan i domkyrkan derstädes, blef.
hals öfver hufvud jagad från predikstolen; den andre, Måns
Månsson, i det han inträdde i skolstugan och ville läsa öfver
Matthei evangelium, blef så med stenar och kastyxor mottagen,
att den fromme mannen tackade Gud, att han åter kom ut
genom dörren; den förre tog sin tillflykt till Vadstena, den
andre begaf sig åter tillbaka till Upland. I Stockholm åter,
hvarest reformationen eller den nya läran först vunnit insteg och
sedan allt vidare fortgått, så att mässan der redan börjat hållas
på Svenska, blefvo stadens från mötet i Örebro återkommande
sändebud, bland dem äfven Olaus Petri, icke väl mottagna
serdeles af dervarande Tyskar, hvilka såsom ifriga Protestanter
förebrådde dem, att de trädt från evangelium och låtit det
komma till det gamla igen, i det de tillstadt, att beläten,
vigvatten, palm och andra ceremonier skulle blifva beståndande.
Stockholms magistrat måste till rådhuset uppkalla de förnämsta
af stadens Tyska borgare och köpsvenner och allvarligen
tillsåga dem, att icke tillställa något uppror, förehållande dem,
att man måste fara sagta med folket här i landet.
Med den oro i sinnena, som väcktes af Vesterås recess,
sammanstötte äfven det, att åren 1527 och 1528 inträffade en
svår missväxt, hvaraf kom en hård tid öfver landet och mycken
hungersnöd, serdeles i Upland. ”Folket,” berättar krönikan,
”måste taga till barkekakan, och de, som fingo köpa agnar
”eller mäsk, tyckte sig vara mycket lycksaliga. I Roslagen
”och i skärgården svullo flera ihjel. Alla gåfvo skulden in på
”Konungen, kallande honom en Barkekonung. Men samma
”hunger,” tillägger krönikan, ”hade väl dräpit flera af dem,
”hvar Konungen icke hade låtit i Lifland och andra länder
”uppköpa och hitförskaffa flera tusen läster spannmål. Och
”vardt samma spannmål såld bland menige man mönstringsvis,
”först ett härad så ett annat, först en socken så den andra,
”för en mark tunnan (3 mark svarade då mot en riksdaler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
