Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
goda rykte igen, vore det, ora han tillbörligen straffade dem,
som honom det lutheri påfört hade. Serskilt i ett öppet bref
lill menige rikets inbyggare förklarade Biskop Magnus, att han
mot Konungens ed och Sveriges lag, ja, uppenbarligen äfven
mot Guds lag, blifvit drifven att underskrifva och besegla
presterskapets i Vesterås afgifna gillande af der gjorda recess,
och’då äfven hans biskopsgård Läckö utan rättegång och dom
blifvit honom afhändad, men Sveriges lagbok säger, att allt
olaga fånget är som-ofånget, derföre, nu dä han vore stådd i
sitt fria vilkor och kunde handla likmätigt sitt embetes kraf,
återkallade han det i Vesterås afgifna bref, såsom omyndigt
be-segladt mot Guds lag och honom öfver hans makt afträngdt,
i kraft hvaraf han nu högtidligen protesterade mot den laglösa
och ochristliga stadga, som i Vesterås gjord och belefvad var.
Efter sådana af de afvikna herrarne utfärdade skrifvelser tog
Gustaf sitt tillgiftsbref tillbaka, och domkapitlet i Skara, på
Konungens befallning, öfversände till Biskopen Ständernas dom,
bifogande dervid tillika stränga förebråelser för hans förhållande.
Han åter förklarade, alt han icke erkände Ständerna som
behöriga domare öfver sig, utan hänsköt sin sak till det allmänna
kyrkomötet och Påfven i Rom.
Efter 1527 och 1528 årens hårda missväxt samt
Vest-göternas och Smålänningarnes uppror under första hälften af
det följande året 1529, hemsöktes Sverige vid höstetiden
sistnämnde år af en ödande farsot, känd under namn af Engelska
eller Kalla Svetten. I Engelsmännens osnygga boningar,
under Englands töckniga himmel och i grannskapet af de osunda
dunsterna från dess kolgrufvor, hade denna pestartade sjukdom
aldraförst uppkommit, der tid efter annan bortryckt många
lusen menniskor, dock dittills icke sträckt sina härjningar utom
Englands område. Men om hösten år 1529. då en fuktig,
töcknig väderlek och beständiga sydliga vindar herrskade, spridde
sig dess gift äfven till nordliga delen af Europa, Holland,
norra Tyskland, Polen, Danmark, Sverige, och utbredde*
öfverallt en lika förödelse. Bäst menniskorna gingo raska och friska,
öfverföll dem en, kall svett, i början såsom en fläkt af ett
sagla kallt väder; på en gång bortdomnade alla deras krafter,
och ofta öfvergick denna nerfsvaghet till darrning och häftiga
rysningar; derpå följde en osläcklig törst, ett förskräckligt
brännande i underlifvet, en gruflig ängslan och oro, som nära
bragte den sjuke i förtviflan, och alla dessa anfall, i förening
vned en ännu förskräckligare hufvudvärk och stark
hjertklappning, tilltogo i häftighet från timme till timme, till dess den
sjuke omsider föll i ett stilla vansinne, som slutligen öfvergick
till en djup sömn, dödens vissa förebud. Vanligen inom de
första fyra och tjugu timmar hade sjukdomens krisis afgjort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
