Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varande erkebiskop!iga stolen samt fullbordandet af sin
för-målning. Sedan riksdagen i Vesterås 1527 hade inom en lid
af trenne år tre biskopsstolar blifvit lediga, nemligen Linköpings
och Skara genom deras Biskopars borlrymmande ur riket och
Vexiö genom Ingemars död. I dessas ställe valdes till Biskopar
år 1530 i Linköping ■ domprosten derstädes Doktor Jöns
Månsson., i Skara domprosten Mäster Sven, och i Vexiö kaniken
derstädes Jöns Boetii. Dessa af domkapitlen förrättade val
bekräftades af Konungen. Att erkebiskopsstolen åter efter
Johannes Magni utfärd från riket ännu stod obesatt, väckte
uppmärksamhet och missnöje, och serdeles knotade Helsingarne i
skrifvelse till Konungen högt deröfver, att stiftet så lång tid
varit biskopslöst. Konungen svarade, ”att saken hvarföre vi icke
”hafve varit der mycket hastiga med, har varit fördenskull,
”att väl veterligt är, hvad obestånd riket haft hafver af de
”Biskopar i Upsala varit hafva. Derföre vi mente stor makt
”uppåtigga, att man granneliga tillser, hvem man der
uppnätter för en Erkebiskop; dock vilja vi, det första vi kunna,
”handla derom med vårt Riksens Råd och med dem förtänkte
”varda, att man må få en Erkebiskop, såsom J begären, och
”vi väl sjelfve befinna nyttigt vara.” Derefter kallade Gustaf alla
de förnämste af presterskapet öfver hela riket jemte Biskoparne,
att vid Midsommarstiden år 1531 sammanträda i Stockholm
till val af en Erkebiskop. De till embetel föreslagna (troligen
af Konungen, eller efter andra uppgifter,’ af Kanslern Lars
Andersson, hvilken åter sjelf såsom den fjerde af Konungen
sattes på förslaget) voro, utom den nyssnämnde, Biskop Magnus
i Strengnäs, Jöns Decanus i Upsala och Skolmästaren derstädes
Laurentius Petri, brodern till Olaus Petri. Rösterna
upp-hemlades af tvenne dertill utsedda män och utföllo så, att
Lars Andersson erhöll fjorton, Biskop Magnus fyra, Jöns
Decanus tre, Laurentius Petri åter alla de öfriga till ett antal af
mer än hundrade, hvartill Lars Andersson äfven lade de fjorton,
som fallit på honom. Valet föregick i Stockholms storkyrka,
hvarefter fyra de förnämste af presterskapet uppsändes till slottet,
att för Konungen tillkännagifva utgången deraf. Han
stad-fastade detsamma. Detta val var för kyrkan och reformationen
det lyckligaste, som kunde ske. Det lugna, jemna allvaret i
La uren ti i Petri väsende, förenadt med en ödmjukt christlig
saktmodighet och mildhet, men tillika ståndaktighet och fasthet
i hvad han efter sin öfvertygelse och tro snsåg för det råtta;
undfallande, när tidskrafvet eller omständigheterna det
påfordrade, i mål, som ej närmare rörde kyrkans grundväsende;
oböjlig åter i allt det väsendtliga, så att han icke till några
afsteg förleddes af andras påträngande ifver vare sig för det
nya eller gamla, men stadigt behöll för ögat christendomens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
