Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rättades rikets alla landskap genom öppna skrifvelser så väl
från Konungen som från Rådet. Vestergötland, Småland,
Verm-land, Dal och alla öfriga, som förhållit sig stilla och icke gjort
något motstånd, betackades af Konungen med vänliga ord för
deras välvillighet, att komma riket till hjelp af deras kyrkor
med klockor och annan del, hvarmed de mycken skada,
obestånd och förderf förhindrade, dem Sjelfva icke mindre än
menige riket till gagn och bästa. Gestrikland åter, Nerike och
i synnerhet Dalarne förmanades, att icke skilja sig från
menige rikel, ulan låta påskina, att de voro hemma här i
riket så väl som andra. Men alla varnades, att icke låta
sig bedragas af den lögn och drafvel, som nu mycket
vankades i riket. Med dessa skrifvelser följde afskrifter af
Ture Jönssons och Gustaf Trolles bref, som blifvit upplästa för
menigheten på Upsala möte, att de alla måte veta, hvad dem
höfdes att göra, om de ville undfly Honung Christian.
Från denna tid förhöll sig Guslaf, såsom han alldeles förgätit
Dalkarlarne, men han sökte deremot så mycket mer att hålla
de öfriga landskapen vid godt lynne. Han eftergaf Helsingarne
trehundra mark på deras ränla, och förklarade sig tillfreds
med de niohundra m., som de tillförne plägade utgifva,
emedan den skedda förö kelsen tillåfventyrs kunde vara dem till
besväring. Äfven Seminghundra, Långhundra och flera andra
härad fingo eftergifl på den förhöjning af skatten, som blifvit
dem pålagd vid en året förut hållen skattläggning, så alt de
skulle förblifva vid den gamla skatt, som de förut plägade utgöra.
Han förunnade Vestergötland, ’Vermland och Dal, att få be^
hålla sig till godo och lilt kyrkornas nylta och uppehåll
använda, bäst de kunde, den utskrifna gärden af kyrkans tionde,
och han befall te sin Ståthållare öfver Småland Birger Nilsson
(Grip), att, efter det var ganska hård lid på spannmål, skulle
han låta allmogen ”lösa fodringen, skyndsamligen begifva sig
”upp med svennerna i borgläger, och granneligen akta, att
”icke något buller skedde med bönderna, hvilket på denna tid
”vore högst maktpåliggande.” Men i synnerhet skickade han
sig mot allmogen i Upland mycket vänligen och glad, kallade
till sig hvar socken efter annan, äfven från de andra, närmast
kringliggande landskap vissa män af hvarje härad, gjorde dem
gästabud, förde med dem vänliga samspråk, gaf dem goda
råd och undervisningar, och förhöll sig mot dem som en fader
bland sina barn.
Den stillhet, som en tid af några’ månader nu rådde i
riket, begagnade Gustaf att till verkställighet befordra tvenne
för riket och för honom enskilt vigtiga angelägenheter, som
för de långa oroligheterna och af andra betänkligheter hittills
blifvit uppskjutna, nemligen besättandet af den länge ledig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
