Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
obrottsligen efterlefvas, endast med den ändring, att om
någondera af Konungarne icke kunde, för märkliga orsakers
skull, sända till bjelp, när bebof gjordes, så många berustade
karlar och hästar, som Nylödöse recess bestämde, skulle man
i stället kunna skicka ett så mycket större antal skepp eller
knektar.
Hvad länge varit fruktadt och mycket talats om Christians
rustningar till ett anfall på de nordiska rikena, gick. omsider i
verkställighet. De Holländska städerna och Kejsar Carl sjelf,
som vid denna tid kom till Nederländerna, voro i Sjelfva verket
Christian föga bevågna, emedan de fruktade att skada sin handel
i de nordiska länderna och ville icke för framtida ovissa
förhoppningar uppoffra sina närvarande handelsfördelar. Men
Christian hade mellan Grefve Enno af Ost-Frisland och hans x
grannar, som lågo med hvarandra i fejd, medlat förlikning och
fred; de krigsskaror, dessa herrar samlat, men icke mer
behöfde, tog nu Christian i sin tjenst, gjorde ett fiendtligt infall
i Holland, sköflade staden Alkmar och framfor med plundring
och rof öfver hela landet; begär efter byte samlade under hans
fanor talrika hopar, så att inom kort hans här växte till 12,000
man. Mot denna skara hade Kejsaren ingen krigsmakt till
hands; han ville ock kanske icke så hårdt framfara mot sin
olyckliga frände, såge äfven gerna, om denne kunde återvinna de
förlorade länderna, utfäste sig derföre att genast betala de 50,000
gyllen, Christian ännu fordrade som återstod på sin gemåls
brudskatt, samt lemnade honom dessutom tolf krigsskepp,
hvar-emot ban förbehöll sig åtskilliga handelsfördelar i Christians
nordiska riken. Äfven Frisländarne och mänga enskilta borgare
i Amsterdam, Campen och andra städer, somlige af hopp om
framtida fördelar för sin handel, andra för att göra ett slut
på Christians våldsamheter och på godt sätt blifva af med hans
röfvareflock, försträckte honom skepp, penningar, båtsmän.
Till honom samlade sig alla från Sverige undanrymda förrädare,
en Gustaf Trolle, Ture Jönsson, Biskop Magnus Haraldsson,
hvilka alla uppmuntrade honom och förbundo sig att med sina
anhängare af alla krafter arbeta för hans återvinnande af sina
riken, och de äfven besvuro Kejsaren, att till christendomens
fromma befria Sveriges rike från dess dåvarande Konung, ”en
”tyrann,” säga de, ”som aldrig aktat Gud eller menniskor,
ord, ära eller rykte.” De äfven skrefvo till sina fränder, till
sina embetsbröder och sina bekanta, till alla, serdeles i
Danmark, på hvilka de trodde sig kunna verka. Dessa bref
inne-höllo: huru Kejsaren och andra Furstar och Herrar förbundit
sig, att åter insätta Christian i sina länder; huru Christian sjelf
genom en Försynens skickelse alldeles blifvit omvänd till
sinnelag och tänkesätt, i det han besinnat, huru han fordom varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
