Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med allvar togo sina saker före. Då icke desto mindre från
Danmark ej kom den ringaste hjelp, skickade Gustaf i början
af år 1532 sändebud dit öfver och lät gifva Danmarks gode
herrar och män tillkänna sitt stora missnöje och sin förundran
deröfver, huru Gustaf Trolle kunnat företaga tvenne resor till
Norrige och sednast der uppehålla sig i flera månaders tid;
huru allmänna herredagar der kunnat hållas om Christians
intagande i riket; huru Biskoparne kunnal beraäktiga sig kyrkornas
och klostrens silfver och penningar, allt detta, utan alt Konung
Fredrik och Danmarks rikes Råd, som aldrig kunnat vara i
okunnighet om så uppenbara slämplingar, tagit deremot de
ringaste mått; han visste icke, lät han säga, huru han skulle
förstå detta förhållande, och han anmante Danmarks Råd, att
vidtaga kraftiga åtgärder, emedan det kunde bekomma
Danmarks rike illa, om Christian fick rådrum att längre rotfasta
sig i Norrige och der förstärka sig. Hansestäderna, som icke
mindre ån de nordiska rikena buro fruktan för Chrislian och
äfven gerna hos de förra ville göra sig förtjenta, i samma mon
Holländarne, genom den hjelp de gjorde honom, afvände från
sig de nordiska Konungarnes vänskap, sände Danmark till
lijelp fyra stora örlogsskepp. Dessa kommo om hösten till
redden för Köpenhamn. Men Danska floUan var ännu icke
fårdig, och alla tillrustningar i Danmark gingo denna lid med
sådan lamhel tillväga, alt de Liibska skeppen infröso och blefvo
vintern öfver liggande overksamma utanför Köpenhamn. Man
lemnade åt Konungen af Sverige att bryta första stormen af
Christians makt. En fennika knektar skickades dock omsider
till Svenska krigsmaktens förstärkning, hvarjemte Konung Fredrik
och Danmarks Råd i öppen skrifvelse till Sveriges menige
inbyggare förmante dem, att manligen och troligen stå fasta med
Konung Guslaf och icke låta sig bedragas af några skrifvelser
från Christians anhängare; om denne fiendlligen ville infalla i
Sverige, skulle Konung Fredrik komma Sveriges rike lill hjelp
med all sin makt både till häst och fot.
Men när hela Svenska krigsmakten kommit tillsamman i
Lödöse, ville Söfverin Kil och andra höfvidsman icke ligga så
alldeles fåfänga, utan beslöto att draga ut och se fienden under
ögonen. Derpå uppbröto 3000 man i blanka harnesk och ryckte
öfver elfven i uppsåt att besöka Christian i Kongelf, der han
denna tid hade sitt läger. Då säges Christian hafva sagt lill
Ture Jönsson: ”allt hafver du, Herr Ture, bedragit mig; du
”hafver gjort mig vis och sagt, att i Sverige skjille inga
hof-”män vara; livad äro nu desse som jag ser? mån de äro
”käringar?” Morgonen derefter fann man Ture Jönsson
liggande hufvudlös på gatan i Kongelf. Christian emellertid, som
väl kände ortens belägenhet, tog en ganska fördelaktig ställ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
