- Project Runeberg -  Sveriges historia i sammandrag / Tredje delen. Gustaf I och hans tid /
223

(1857-1860) [MARC] Author: Anders Magnus Strinnholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

påyrkade, nn som förut, tullens upptagande; sam fält gillades
den lagda qvarstaden på Lübeckarnes gods, och alla förhundo
sig, om Lübeck icke kunde bringas till foglighet, att med lif
och gods försvara Konungen och riket mot alla obehöriga
fordringar. Dessa sina tankesätt gaf Rikets Råd genom serskilt
skrifvelse Lübeck tillkänna och önskade en billig och vänlig
öfverenskomme Ise.

Midt under denna brytning mellan Lübeck och de nordiska
rikena afled Konung Fredrik i Danmark den 3 April 1533,
sedan han upplefvat en ålder äf två och sextio, år och som
konung rogerat i tio. Hans äldste son, Christian, trädde
strax i besittningen af arfländerna Slesvig och Holslein dels
för sig sjelf dels som förmyndare för sina yngre bröder Johan,
Adolf och Fredrik. Men Danmark, likasom Sverige, var då
ännu arfrike; borgerskapet och i synnerhet allmogen, som
under Fredriks 10-åriga styrelse hårdare än tillförne suckat under
adelns välde, hade derigenom ännu mer an förut blifvit stärkt
i sin tillgifvenhet för den förutvarande Konungen Christian II
och önskade honom framför andra till Herre och Regent; de
verldsliga herrarne åter, åtminstone större delen af dem, ville
upphöja på thronen den aflidne Konungens äldsta son, Hertig
Christian af Holstein; kyrkans fader deremot, hvilka i honom
sågo den, som mest bidragit till Lutherska lärans införande
och stadgande i hertigdömena, likasom hans fader Konung
Fredrik under sin lifstid äfven mycket gynnade samma lära i
Danmark, arbetade af alla krafter mot hans upphöjelse; de
ville utkora hans yngre broder Johan, hvilken blott var åtta
år och derföre så myckel lättare kunde uppfostras efter deras
grundsatser, hvarföre de ock till hofmästare och lärare för
honom utsett tvenne ifriga katoliker. Med så stridiga sinnen
trädde rikets andliga och verldsliga herrar tillhopa till en
herredag i Köpenhamn," trenne månader efter Fredriks död, att
välja en ny Konung. Ingen ville böja sig efter den andra; men
Biskoparne, när de icke kunde genomdrifva Johans utväljande
lill konung, förmådde, att konungavalet blef ännu ett år
uppskjutet. Till detta herremöte i Köpenhamn kom äfven en
beskickning från Lübeck, anförd af Borgmästar Wullenwever sjelf.
Han föredrog stadens åstundan att med Danmarks rike lefva i
vänskap och fred, men ville derifrån utesluta Konungen af
Sverige och Hertig Christian af Holstein, emedan Lübeck ännu
hade något all beställa med dessa herrar, när lid dertill komme.
Sedan man i tio veckor underhandlat, gaf Rådel i Danmark
det slutliga svar, att man icke, så länge riket vore ulan Konung,
kunde ingå i några förbindelser, aldraminst sådana, som månde
veckla riket in i krig och fiendlligheter med andra makter.
Hos Konung Gustaf gjorde Lübeck elt lika försök, föreslog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:22:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistsam/3/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free