- Project Runeberg -  Sveriges historia i sammandrag / Tredje delen. Gustaf I och hans tid /
224

(1857-1860) [MARC] Author: Anders Magnus Strinnholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mellan Lübeck och Sverige ett förband mot Danmark oeh
lofvade med all makt tillhjelpa, att från Danmark inkräkta
några orter och underlägga dem Sveriges rike. I Danmark
utspridde man, att Konungen af Sverige umgicks med fiendtliga
anslag mot förenämnde rike; i Sverige åter, att Danmark skulle
med Lübeck ingå förbund mot Hollåndarne. För dessa
Lübecks stämplingar varnade Konung Gustaf Danmarks Herrar och
Råd, bad dem icke låta Lübeck uppväcka tvedrägt mellan
rikena, uppmante dem, att för honom icke hafva någonting
fördoldt, och icke heller Sjelfva sätta tro till de fiendtliga
rykten, man om honom i Danmark utspridde, ty Gudi dess lof,
säger han, vi låta oss vät alnöja med det land, som Gud
oss gifvit hafver, och beköfve icke flere begära.

Då uppenbarade Danmarks Råd för Konungen af Sverige
alla Lübecks anslag, och Danmark och Sverige slöto följande
förbund mellan sig: antingen Lübeck, de Vendiska städerna
eller hvilken annan som helst anfölle någotdera af dessa trenne
riken eller der uppväckte inbördes tvedrägt och split, skulle
de öfriga rikena komma det anfallna till hjelp så till vatten
som land (och det bestämdes, med huru stor styrka, i nödfall
åter med hela sin krigsmakt), och denna hjelpsändntng skulle
ske på egen sold och bekostnad, men hären till lands förses
med mat, öl och hästfoder af det hjelpbehöfvande riket, så
snart densamma vore kommen inom dess landamären; de orter,
man återöfrade från fienden, och hvilka tillydde del anfallna
riket, skulle till detsamma fritt och qvitt återställas utan all
omkostnad „ men intetdera riket skulle antingen med Liibcckarne,
deras anförvandter eller några and ca inläta sig i uppenbar fejd,
eller öppna underhandlingar, ingå förbund, fred eller förlikning
utån de öfriga rikenas vetskap, vilja och samtycke. Sverige
och Danmark skulle mel hvarandra vara så förbundna, att om
i någotdera riket en ostyrig och orolig Konung ville öfvertråda
detta förbund och intränga i det andra riket utan fritt och
lagligt val, skulle begge rikenas Råd, adel och menige
inbyggare sådant efter yttersta makt och förmåga afvärja. Skedde
så, att mellan dessa riken uppkom någon tvedrägt, antingen
<om rättigheter, friheter eller i annan måtto, eller någon tvist
mellan rikenas undersåter om jordagods, egendom eller b vad
annat sora helst, då skulle, efter sakens mer eller mindre vigt,
sex eller tolf o väldiga, goda skiljedomare af begge rikena tråda
tillsamman på en läglig ort och utan all vald, gunst och
vänskap, utan förhalningj och tidsutdrågt, efter bästa samvete,
såsom de ville ansvara inför Gud och alla christna Herrar och
Furstar, afdömmaosamma sak, på sätt de funno rättvisa och
billighet kräfja. Äter, om någon af dessa rikens gode män,
andlig eller verldslig, fölle i sin Konungs onåd, så all han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:22:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistsam/3/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free