Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måste rymma sitt fädernesland och (aga sin tillflykt till det
andra riket, skulle han der njuta hägn, värn och frid, till dess
åtta oväldiga domare, fyra af det ena riket och fyra af det
andra, hans sak förhört och ransakat, förlikat eller afdömt;
men inga förrädare, som funnos hafva stämplat mot sin konung
och sitt fädernesland och icke hade en rättrådig sak, eller
andra tjenare, hofmän och sådana, som olofligen afvikit från
sin tjenst eller husbonde och passlösa rymde från det ena riket
till det andra, skulle der skyddas och uppehållas, utan fastmer
kastas i fängelse och förvaras, till dess åklagaren gifvit deras
brott tillkänna, då de sedan skulle ställas för rätta och lida
och umgälla, hvad de hade förtjent. Handeln mellan rikena
skulle vara fri, så att det ena rikets invånare och köpmän fritt
kunde besöka det andra rikets frimarknader och deremellan
äfven köpslaga med samma rikes borgare i köpstäderna; men
inga pepparsvenner eller landsköpare skulle ega tillåtelse att
färdas omkring på landsbygden, till skada och förderf för
borgerskapet och städerna; intet förbud skulle i någotdera
riket göras mot ett fritt utförande och föryltrande af rikenas
gångbara varor, härifrån likväl undantagna hästar och oxar,
större än lill lio marks värde, hvilka i Sverige blifvit förbudna
till utförsel, emedan landet icke egde större mängd deraf, än
det sjelf behöfde. Och med detta sålunda mellan rikena
ingångna förbund, hvilket af Danmarks tillkommande konung
borde stadfästas, skulle all tvedrägt, alla anspråk och tilltal,
af hvilken beskaffenhet som helst, vara en död och aftalad sak,
för evig tid förlikt och försonad, dock Sverige sin rätt till
Gottland förbehållen. Serskilt kom man öfverens om en
sammankomst i Varberg den 15 Augusti mellan rikenas fullmäktige för
alt slita all tvist om de jordagods och egendomar, som Sveriges
herrar och gode män, fruar och jungfrur gjorde anspråk på
i Danmark och Norrige, och hvilka gods Konung Johan och
hans efterträdare sålt och afhändt från dem och deras arfvingar
till adeln i Danmark. Vidare, om något eltdera riket
tillhörande skepp, handels- eller krigsskepp, genom storm kastades
på grund, men af det andra rikets gode män räddades, skulle
samma skepp med gods och last fritt och qvitt, utan
omkostnader och besvär, till dess egare återställas.
Detla förbund mellan Sverige och Danmark upptog i sig
mycket af Kalmar-unionens grundsatser, så att, då man erkände
den lära af sista århundradets erfarenhet, att Danmark och
Sverige, för begges fred och lugn, måste hvar för sig utgöra
en sjelfständig stat under eget öfverhufvud, ville man dock
genom ett närmare samband mellan dem gifva Norden den
styrka och säkerhet, som sväfvade till grund för den förening,
dessa samma riken etthundrade och trettiosju år derförut mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
