- Project Runeberg -  Sveriges historia i sammandrag / Tredje delen. Gustaf I och hans tid /
298

(1857-1860) [MARC] Author: Anders Magnus Strinnholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och att hans afsigt v r ingen annan än att skaffa allmogen rått;
han klagade öfver förhöjda pålagor, öfver för hög gård^städsel,
öfver Konnngens egenmäktiga förfarande, och sade, att han
ingen förlikning ville ingå, utån med vilkor, att alU åter kom
i gammalt lag och skick och att allmogen blef såker och fri
för all ny, osedvanlig skatt och tunga. Emellertid tillvexte
böndernas hop dag ifrån dag och deras makt blef alltmer
fruktansvärd, så att Gustaf Olofsson och Söfverin Kibl funno
för bäst att med bönderna ingå en dagtingan. Då blef så
be-ramadt, alt ifrån den 21 Juli intill den 1 November skulle på
ingendera sidan några fiendtligheler öfvas; allmogen skulle
bevisa Konungen trohet och lydnad och utgöra sin skatt och rätta
utskylder. Gustaf Olofsson trodde nu upproret dämpadt,
lein-nqde Bergqvara och drog med sin hop tillbaka till Vestergötland.
Men djet var i denna underhandling på. Dackes sida mera svek
än allvare. tian ville blott bringa Konungens mån att lemna
slQUet. Således hade Gustaf Olofsson knappt lemnat Bergqvara,
då Dacke med sin hop stormade till slottet, intog, nedbröt det,
derpå härjade och plundrade sätesgården med sådan vildhet,
att Ture Trolle med knapp nöd förmådde rädda sin fru,
som låg i barnsäng. Efter dessa bedrifter ihjelslog Dacke flere
af Konungens fogdar och män; han utsände budkaflar till
menige man i Vesira härad, manande dem att möta honom i
Slätte i Värendeland på S:t Baitholomaei dag (den 24 Augusti)
och gå honom tillhanda, såsom hela Värend, större delen af
Möre och en stor del af Bleking redan hade gjort; i annat fall
hotade han att hemsöka dem med mord och brand. Man
kallade dem herre hycklare, som ännu visade någon
tve-hogsenhet alt samfält med den öfriga allmogen sätta sig upp
mot Konungen och ridderskapet.

Då Konung Gustaf sporde, huru Gustaf Olofsson inträngt
i hjerta! af Småland med en så ringa makt, förundrade sig
Konungen öfver hans obetänksamhet och varnade sina
höfvids-män,ait icke företaga något utån med s&mlad makt. Han
ned-sände, tiU förstärkande af krigsmakten i Östergötland, tvenne
fenikor Svenska och Tyska knektar. Man visste ännu icke, att
Gustaf Olofsson dagtingat i Bergqvara. Måns Johansson Natt
och Dag och Axel Eriksson Bjelke togo till sig de två ankomna
fenikarjie jemle 100 man till häst, o<?h bröto upp för att
framtränga till; Bergqvara oeh undsätta Gustaf Olofsson. De
drogo genom Kind och Ydre häraden. När de kommo till
Kisa socken, infunno sig några bönder, stälde sig myckel
ödmjuka, förde ett vänligt och underdånigt språk,.förundrade sig,
att herrarne medhade så mycket krigsfolk, och låtsade såsom
de bäfvade för deras fältskytt och värjor; de erkände, att de
tagit sig ett stort oråd före, och bönföllo, att herrarne hos

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:22:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistsam/3/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free